söndag 21 januari 2024

Bytesringar

Vad är en bytesring? Vad kan man göra i en bytesring? Hur gör vi om vi vill skapa en bytesring?

 Vi har haft ett möte på Verkstan i Uppsala och pratat fritt om bytesringar. Vad behövs för att en bytesring skall fungera? Det handlar alltså om att kunna byta varor och tjänster(värden) indirekt med flera personer istället för genom byten direkt mellan den som erbjuder och den som tar emot. Men hur bestämmer värdet på det vi byter och vad räknar vi som värde? Det är inte så lätt. Många byten görs så att den ena parten tycks vinna på det. Så det finns historier på webben om personer som bytt ett gem mot ett hus genom en massa byten emellan förstås. I  ett byte kan de båda parterna värdera sina föremål på helt olika sätt. Vid byten av tjänster tycks skatteverket anse att det skall betraktas som inkomst om de tjänster som byts har ett marknadsvärde. Däremot verkar det självklart att personer som byter tjänster utan att göra det yrkesmässigt inte behöver ta ett marknadsvärde för sin tjänst. De har ju inte samma kostnader som den som utför tjänster yrkesmässigt.

Vi pratade om att värdera saker, egenskaper och tjänster. Vad innebär det att vi bara värderar saker efter ett marknadsvärde? Kan det vara så att det finns många saker som inte har något marknadsvärde, men ändå är väldigt viktiga värden. Exempel är återhämtning, social gemenskap, demokratiskt deltagande osv. Att vara medlem i en förening kan vara en viktig del av livet som ger de ovan nämnda sakerna. Men deltagandet i föreningsverksamheten kan kosta pengar. Resorna till föreningens möten, mat i anslutning till föreningsaktiviteter, arbetskläder etc kostar pengar som troligen inte finns för en person som lever på sjukersättning. En förening som ansluter människor med sviktande hälsa och dålig ekonomi kan drabbas av att medlemmarna inte har råd att delta i alla de aktiviteter som föreningen erbjuder. Medlemmarnas erfarenhet och engagemang kommer inte till uttryck i föreningens verksamhet pga ekonomiska funktionshinder. I detta fall skulle bytesringen kanske vara ett medel för att jämna ut ekonomiska funktionshinder. Föreningen kan bjuda på mat, eller värdera medlemmarnas deltagande med belöningar på olika sätt. Om en föreningsmedlem får noteringar i bytesringens valuta för att de deltar i föreningens verksamhet och på så vis deltar i demokratiska processer i social gemenskap och återhämtar sig, så kan det utjämna den dåliga ekonomin. 

  1. Erbjudanden från olika personer om varor, tjänster eller annat som de erbjuder för ett byte i bytesringen.
  2. Kontaktuppgifter till de som deltar i bytesringen
  3. Ett kvitto där bytesparterna godkänner ett överenskommet värde för bytet.
  4. En tabell för att hålla reda på transaktionerna. Där redovisas varje byte så att köparen och säljaren registrerar samma summa som debet eller kredit. På så vis får den ene ett plus på sitt konto som kan användas för att byta till sig något nytt av någon som är med i bytesringen. Den andre får ett minus på sitt konto och får försöka byta bort något till någon i bytesringen.
  5. En valuta, eller ett system för värdering av byten som gör det möjligt att jämföra storleken på de byten som genomförs. Verkstan hade en egen valuta som vi kallade för LUP Lokala Uppsala Pengar.
  6. En tankemodell som gör det möjligt för deltagarna att avgöra om ett byte skall anses som inkomst eller inte? Skatteverket verkar vara intresserade av att kunna beskatta vissa typer av bytesaffärer.
     

torsdag 2 november 2023

Snö 2 november 23

När jag for hem från Uppsala igår la jag märke till snön under tåget i Gävle. Då struntade jag i att ta cykeln från Holmsveden. Istället beställde jag närtrafik från Kilafors till Röstbodarna. Det var jag glad för när jag steg av i ett snöigt Kilafors där snöröjningen jobbat hårt hela dagen. Snöhögarna var jättelika!

I Röstbodarna gick snön nästa upp till knäna. I morse gick jag ut och fotograferade. Här är några av bilderna:





tisdag 14 februari 2017

Berndt och Mats Nyberg ställer ut i Hargshamns Folkets Hus

Berndt Nyberg är född i Borgå 1927 och har en lång rad utställningar bakom sig. Under trettio år var han lärare på Kursverksamhetens konstskola i Uppsala. Han var också länge intendent för konstnärsklubbens Galleri 1 i samma stad.

Mats Nyberg född i Uppsala 1960 har skulpterat med motorsåg under större delen av sin kostnärliga karriär, men han målar också och har fascineras av den digitala tekniken och jobbar även mycket med kortfilm. Han har en rad utställningar, installationer och performanceaktioner bakom sig.

Bernt Nyberg ställde ut sitt måleri i Jernboden 1998 och Mats Nyberg deltog 2009 och 2010 i ART GOES WILD WOODS – nyetableringen av en skulpturpark i skogen invid Jernboden. Skulpturparken finns fortfarande kvar. Gå dit och titta. Mats verk är längst inne i skogen; kroppar, händer och ögon.

Nu ställer vi ut Mats och Berndt tillsammans i Hargshamns folkets hus, en utställning som varit på turné i bygden sedan hösten; först i prästgården i Harg, sedan i Kyrkans Hus i Öregrund. Det blir som en installation som påverkar perceptionen av platserna. Verken påverkas också av placeringen. Möjligen kommer utställningen att fortsätta i Jämtland till sommaren.

Berndt ställer ut vad som troligen är hans sista bilder. Han har drabbats av en svår stroke för några år sedan, så de teckningar han visar idag är gjorda med vänster hand i en sorts kamp med villkoren för skapandet. "Allt är borta" sa han, när han vaknat efter ett par dödsdomar, med halva kroppen förlamad och svår afasi. Men när boendet anpassat sig till hans behov, så började han rita block efter block. På ett par år har det blivit ett trettiotal block fulla med dessa egendomligt skarpa iakttagelser av konstens verkliga grund.  Han har arbetat mycket med ansikten och hur de enklaste tecken kan användas för att skapa en känsla. Näsa, öga och mun och ansiktsovalen är den enkla scenen.  Med tiden kom också kropparna, modellteckningens grundpositioner och de välbekanta förenklingar som han använt i årtionden. Jag frågade en gång när jag fick titta på teckningarna om några var porträtt av personalen på boendet. Pappa bejakade det.

Mats masker och skulpturer är på samma sätt en medvetet försvårad form som tvingar konstnären att se det viktigaste och ger honom möjlighet att koncentrera sig på stämningen och känslan som verken kommunicerar. Konsten är en process som berör, när verken tillverkas och modifieras liksom när de ställs ut i olika miljöer och sammanhang.


lördag 6 augusti 2016

Martinleden - vandring Gräsö - Uppsala domkyrka 12-18 augusti

Vandringen startar i Söderboda den 12 augusti  kl. 11.00 och slutar vid Uppsala Domkyrka den 18 augusti.  Domprost Annika hälsar oss välkomna med en gudstjänst i domkyrkan kl 17.00. Vandringen avslutas sedan med en gemensam middag.

Redan den 11 augusti kan du komma till Söderboda och övernatta inför vandringen som startar dagen därpå. Då ordnar Öregrund Gräsö församling kl 19.00 SOMMARKVÄLL I SKÄRGÅRDEN i Söderboda Café med Erika, fiol & Cecilia, nyckelharpa. Fri entré.

INVIGNINGEN AV MARTINLEDEN går av stapeln efter första dagsetappen.  Kl 17.00 den 12 augusti i anslutning till Naturens Tempel vid Gräsö kyrka.
Pilgrimsleden från Gräsö till Uppsala invigs av biskop Martin Lönnebo.

Den 12 augusti övernattar vi i Gräsö församlingshem.

Här finns informationsbladet om vandringen.
https://drive.google.com/…/0B7E-k_ONhiuca041UVhDcnhlU…/view…

tisdag 19 juli 2016

En resa till Finland i släktens spår

Jag har kommit hem från en resa i Finland. Lappeenranta - Viborg-Lappeenranta på Saima kanal som min farfars farfar fann vägen för. Han blev lantmätare i Viborg som 1809 blev en del av storfurstendömet Finland, efter duktiga förhandlingar med tsar Alexander I. Finland blev större när det skildes från Sverige och landet fick behåll egen lag och religion.
Farfars farfar Claes Henrik Nyberg var en riktig stigfinnare. Höjdskillnaden mellan Saimen och Finska viken är 76 meter. I Kekkonens ombyggda kanal finns 8 slussar och Finland har arrendekontrakt på kanalen fram till 2023. Här kan man fara till Ryssland utan visum Det gjorde vi. Klättrade upp i St Olofs torn och köpte små kringlor.
Sedan for vi till Borgå och hyrde ett rum med bra tillgång till kök och dusch, så vi lagade egen kvällsmat och frukost. Däremellan vandrade vi runt i Borgå och fann det hus på Skeppargatan 15 som varit farfars mors och som ritades av farfars bror konstnären Frans. Frans var bortglömd i Borgå, trots att han gjort så många fina bilder från staden. På biblioteket fick jag hjälp att hitta en artikel om hans liv. Han var också en varm vän av Viborg som han skildrade i många bilder.
Slutligen tillbringade vi sista dagen i Helsingfors med våra fötter, turistkartan och internet som hjälpmedel. Det fanns en trevlig strandpromenad genom Brunnsparken utritad på kartan och vi följde den i några timmar med sköna och roliga upplevelser. Claes Henrik Nyberg, se ovan, hade ett hus där men nu verkar det mest vara ambassader. På Nationalmuseum fördjupade vi oss i Finlands historia och gamla kartor. Där fanns en tronstol från Lappeenranta som använts av Alexander II vid invigningen av Saima kanal 1856. Claes Henrik som mätt ut kanalens sträckning blev inte inbjuden vilket retade honom, berättar boken med hans Kartor över Nyland.

torsdag 25 december 2014

Wollis brev till Elsa 1917

Läs mer om brevkortets bakgrund

No 90. Taps den 6 juni 1917. Fick idag tidningarna för 3 dagar på en gång, och det har tagit hela dagen att studera dem, med allt deras intressanta innehåll om Åbo anarkin och om kommunallagsförslaget och som oskyldig krydda notisen om att Kul gift sig. Här är ruskväder idag, men det skadar nog ej efter all torka. Har lyckats komma öfver ett kvart pud socker, hvilket utgjorde ett kärt bidrag till förrådet, som hotade att bli tomt. Äfven har det beställda tyget nu anländt, men jag har ännu ej sett det, undrar hurudant det är. För övrigt intet att berätta. Är nyfiken på ditt landsbref, Må väl Wolli

fredag 19 september 2014

Socialpolitisk ekonomi

Upphandling med förutbestämt pris (fastpris) flyttar fokus från kostnad till faktorer som samhället och medborgarna frågar efter och behöver. Det har funkat i praktiken men problematiseras i teori och juridik. Kostnad är inte allt och priskonkurrens kan skapa en motor för nedskärningar, samt hindra arbetsintegrerande initiativ. Pris bör inte vara styrande. Här är några faktorer som jag tycker ska vara med i konkurrensutsättning:
  • Kvalitet
  • Bemanning
  • Utbildnings- och integreringsplatser
  • Samverkansförmåga
  • Miljöhänsyn
  • Kontinuitet

Upphandlingsproffset Gunnar Goblirsch försöker klargöra hur upphandling påverkas av att man bestämmer priset i förväg. Det är inte hel lätt att förstå:
När man använder lägsta pris kan man säga att priset är viktat till 100 % och när man använder ett förutbestämt pris så är kvalitetskriterierna viktade till 100 %. Genom att priset är fastställt i förväg behöver man inte jämföra priser med erbjuden kvalitet. Utvärderingen baseras bara på att den upphandlande myndigheten ska få så mycket som möjligt eller så hög kvalitet som möjligt för ett i förväg bestämt pris. Anbuden behöver därför aldrig relateras till varandra. En svårighet med modellen kan vara att bestämma värdet av erbjudanden som man inte har efterfrågat men som kan innebära ett mervärde för den upphandlande enheten. Man bör även tänka igenom syftet med upphandlingen. Modellen lämpar sig bra för upphandlingar där man vill få så mycket som möjligt för pengarna, men är kanske inte optimal när man bara vill anskaffa en tillräckligt bra produkt med tillräckligt bra kvalitet.
Bra utvärderingsmodell A och O för att det bästa anbudet ska vinna, Gunnar Goblirsch, AffärsConcept i Stockholm AB, 2009

Det är komplicerat att jämföra olika anbud. skriver advokaten Olof Larsberger. Det tycks vara etablerat att kostnad ska styra vilket visas Kammarrättens i Jönköping dom: ”om två anbud erbjuder samma kvalitet måste modellen vara så konstruerad att anbudet med lägst kostnad vinner.”
Enligt artikeln "Relativ utvärdering bryter mot LOU", Upphandling24, 2012-12-11 16:11

Lidingö kommun bestämde vad maten fick kosta och bedömde leverantörernas anbud med kvaliteten som grund, istället för att låta priset styra. ”Det här är en helt ny och obeprövad metod för oss, men jag är nöjd med utfallet", sa upphandlaren Sinikka Suutari till Upphandling24 201. Leverantören Sodexo vann upphandlingen. Tydlighet, enkelhet och möjlighet att leverera hög kvalitet är fördelar.
 Enligt artikeln Fast pris gav kvalitet på skolmaten, Upphandling24, 2011-11-22 11:17

Linköpings kommun valde att sätta ett fast pris i upphandlingen av vårdbostäder 2008. Leverantörer får i stället konkurrera med kvalitet. Vårddygnspriset sattes 20 procent högre än tidigare lägta pris. Man tyckte att pressade priser påverkade kvaliten. Nu ville man att anbuden erbjuda bra service på olika sätt: aktiviteter, kost, information, hälso- och sjukvård, kompetens, personal och personalbemanning. För att följa upp frågar man brukare och personal. Besök både föranmälda och överraskande förekommer och är med i avtalet för att brukarna ska känna till dem. I avtalet fastställs ett vite om man inte lever upp till löften om kvalitet.


Enligt artikeln Fast pris i Linköping - Kvaliteten avgör, Upphandling24, 2009-11-04 07:10