Söndagen före domssöndagen (Den svenska evangelieboken)

Vaksamhet och väntan

Herre vår Gud,
ge oss kraft att bedja och vaka
och att verka för ditt rike
så länge det heter "i dag".
När vår tid är ute,
öppna då av nåd
porten till den himmelska
bröllopssalen.
Genom din Son Jesus Kristus.
Amen.

Amos 8:9-12

Den dagen, säger Herren Gud,
låter jag solen gå ner vid middagstid
och lägger jorden mörk på ljusa dagen.
Jag vänder era fester i sorg
och alla era sånger i klagan,
jag klär alla höfter i säckväv
och låter alla gå med rakat huvud,
jag sänder sorg som efter ende sonen
och låter slutet bli en bitter dag.
Ja, den tid kommer,
säger Herren Gud,
då jag sänder hunger över landet -
inte hunger efter bröd,
inte törst efter vatten,
utan efter att höra Herrens ord.
Då skall de irra från hav till hav,
driva omkring från norr till öster
och söka efter Herrens ord,
men de skall inte finna det.

Filipperbrevet 3:20-4:1

Vårt hemland är himlen, och därifrån väntar vi också den som skall rädda oss, herren Jesus Kristus.
Han skall förvandla den kropp vi har i vår ringhet så att den blir lik den kropp han har i sin härlighet, ty han har kraft att lägga allt under sig. Stå därför fasta i Herren, mina kära bröder som jag älskar och längtar efter, ni som är min glädje och min segerkrans.

Lukasevangeliet 17:20-30

När Guds rike och Människosonen kommer
Tillfrågad av fariseerna om när Guds rike skulle komma svarade han: "Guds rike kommer inte på ett sådant sätt att man kan se det med sina ögon. Ingen kan säga: Här är det, eller: Där är det. Nej, Guds rike är inom er." Till lärjungarna sade han: "Det skall komma en tid då ni längtar efter att få uppleva en enda av Människosonens dagar men inte får det. Man skall säga till er: Där är han, eller: Här är han. Spring inte dit de pekar, rusa inte efter dem. Ty liksom blixten flammar till och lyser upp hela himlen från horisont till horisont, så skall Människosonen visa sig på sin dag. Men först måste han lida mycket och förkastas av detta släkte. Som det var i Noas dagar, så skall det bli under Människosonens dagar. Folk åt och drack, gifte sig och blev bortgifta, ända till den dag då Noa gick in i arken och floden kom över dem och gjorde slut på dem alla. Eller som på Lots tid: folk åt och drack, köpte och sålde, planterade och byggde, men den dag då Lot lämnade Sodom regnade eld och svavel från himlen och gjorde slut på dem alla. Likadant blir det den dag då Människosonen uppenbaras.

Psaltaren 139: 1-18
För körledaren. Av David, en psalm.

Herre, du rannsakar mig och känner mig.
Om jag står eller sitter vet du det,
fast du är långt borta vet du vad jag tänker.
Om jag går eller ligger ser du det,
du är förtrogen med allt jag gör.
Innan ordet är på min tunga
vet du, Herre, allt jag vill säga.
Du omger mig på alla sidor,
jag är helt i din hand.
Den kunskapen är för djup för mig,
den övergår mitt förstånd.
Var skulle jag komma undan din närhet?
Vart skulle jag fly för din blick?
Stiger jag upp till himlen, finns du där,
lägger jag mig i dödsriket, är du också där.
Tog jag morgonrodnadens vingar,
gick jag till vila ytterst i havet,
skulle du nå mig även där
och gripa mig med din hand.
Om jag säger: Mörker må täcka mig,
ljuset omkring mig bli natt,
så är inte mörkret mörkt för dig,
natten är ljus som dagen,
själva mörkret är ljus.
Du skapade mina inälvor,
du vävde mig i moderlivet.
Jag tackar dig för dina mäktiga under,
förunderligt är allt du gör.
Du kände mig alltigenom,
min kropp var inte förborgad för dig,
när jag formades i det fördolda,
när jag flätades samman i jordens djup.
Du såg mig innan jag föddes,
i din bok var de redan skrivna,
de dagar som hade formats
innan någon av dem hade grytt.
Dina tankar, o Gud, är för höga för mig,
väldig är deras mångfald.
Vill jag räkna dem är de flera än sandkornen,
når jag till slutet är jag ännu hos dig.

Artonde Söndagen efter Trefaldighet (Årg. 3)

Bild: "Stilleben" akryl 30x50 cm, kwn, foto: kwn

Att lyssna i tro

Ordspråksboken 8:32-36 (läs mer i Bibeln.se: Ords 8)

Visheten ropar:
Hör nu på mig, mina barn.
Lyckliga de som följer min väg.
Lyssna till mina förmaningar och bli visa,
förkasta dem inte.
Lycklig den människa som hör på mig,
som vakar vid min dörr dag efter dag
och väntar vid min tröskel.
Ty den som finner mig finner livet
och vinner Herrens välbehag.
Men den som försmår mig skadar sig själv,
de som hatar mig älskar döden.

Apostlagärningarna 5:27-29 (läs mer i Bibeln.se: Apg 5)

När de kom tillbaka med apostlarna förde de in dem till rådet, och översteprästen började förhöra dem:
"Vi har uttryckligen förbjudit er att undervisa i det namnet, och ändå har ni fyllt hela Jerusalem med er lära och vill göra oss ansvariga för den där mannens blod."
Petrus och apostlarna svarade: "Man måste lyda Gud mer än människor.

Mattheusevangeliet 13:44-46 (läs mer i Bibeln.se: Matt 13:45)

Himmelriket är som en skatt som ligger gömd i en åker. En man hittar den och gömmer den igen, och i sin glädje går han och säljer allt han äger och köper åkern.Med himmelriket är det också som när en köpman söker efter fina pärlor. Om han hittar en dyrbar pärla går han och säljer allt han äger och köper den.

Psaltaren 19:8-15 (läs mer i Bibeln.se: Ps 19)


Herrens lag är utan brist,
den ger liv på nytt.
Herrens lära är sann,
den gör den oerfarne vis.
Herrens påbud är rätta,
de ger hjärtat glädje.
Herrens befallningar är klara,
de gör blicken ljus.
Herrens ord är rena,
de skall alltid bestå.
Herrens stadgar är sanna,
de är alla rättfärdiga,
mer åtråvärda än guld,
än rent guld i mängd,
och sötare än honung,
än självrunnen honung.
Genom dem blir din tjänare varnad,
att följa dem ger riklig lön.
Vem känner sina fel?
Fria mig från synder jag inte vet om,
men hindra mig också från öppet trots,
låt det inte få makt över mig!
Då är jag utan brist
och fri från svåra synder.
Ta i nåd emot mina ord,
mitt hjärtas bön till dig,
Herre, min klippa, min hjälpare.

Sjuttonde Söndagen efter Trefaldighet (Årg. 3)

Bild: "Hennes Rum" akryl 30x50 cm, kwn, foto: kwn

Rik inför Gud

Predikaren 12:1-7

Tänk på din skapare i din ungdom,
innan de onda dagarna nalkas,
de år som ingen glädje har att ge,
då solen och ljuset slocknar
och månen och stjärnorna,
då regnet följs av nya moln.
Det är den dag då husets väktare darrar
och de starka männen sviktar,
då malerskorna slutat mala - de är för få -
då det mörknar för dem som ser ut genom fönstren,
då dörrarna mot gatan stängs till,
då ljudet från kvarnen dämpas,
stämman blir tunn som en fågels
och sångrösten mister sin klang,
då man bävar för en backe
och för fasorna på vägen,
då mandelträdet lyser vitt,
gräshoppan släpar sig fram
och kaprisfrukten mist sin kraft,
då människan går till sitt eviga hem
och gråtarna väntar på gatan,
ja, innan silvertråden slits av
och guldskålen brister,
kruset krossas vid källan
och brunnshjulet går i bitar;
då stoftet återvänder till jorden, sitt ursprung,
och livsanden återvänder till Gud, som gav den.

Första Johannesbrevet 4:16-21

Och vi har lärt känna den kärlek som Gud har till oss och tror på den.
Gud är kärlek, och den som förblir i kärleken förblir i Gud och Gud i honom. I detta har kärleken nått sin fullhet hos oss: att vi kan vara frimodiga på domens dag, ty sådan som Kristus är, sådana är vi i denna världen. Rädsla finns inte i kärleken, utan den fullkomliga kärleken fördriver rädslan, ty rädsla hör samman med straff, och den som är rädd har inte nått kärlekens fullhet. Vi älskar därför att han först älskade oss. Om någon säger: "Jag älskar Gud" men hatar sin broder, då ljuger han. Ty den som inte älskar sin broder, som han har sett, kan inte älska Gud, som han inte har sett. Och detta är det bud som han har gett oss: att den som älskar Gud också skall älska sin broder.

Lukasevangeliet 16:19-31

Liknelsen om den rike mannen och Lasaros
Det var en rik man som klädde sig i purpur och fint linne och levde i fest och glans var dag. Men en tiggare som hette Lasaros låg vid hans port full av sår och önskade att han fick äta sig mätt på resterna från den rike mannens bord. Hundarna kom till och med och slickade på hans sår. Så dog tiggaren och fördes av änglarna till platsen vid Abrahams sida. Den rike dog också han och begravdes. I dödsriket, där han pinades, lyfte han blicken och fick långt borta se Abraham, och Lasaros vid hans sida. Då ropade han: "Fader Abraham, förbarma dig över mig och skicka Lasaros att doppa fingerspetsen i vatten och fukta min tunga, jag plågas här i lågorna." Men Abraham svarade: "Kom ihåg, mitt barn, att du fick ut ditt goda medan du levde, liksom Lasaros sitt onda. Nu har han funnit tröst här, medan du plågas. Dessutom gapar det en klyfta mellan oss och er, för att de som vill ta sig över från oss till er eller från er till oss inte skall kunna göra det." Mannen sade: "Då ber jag dig, fader, att du skickar honom till min fars hus. Jag har fem bröder, och han måste varna dem så att inte de också kommer hit till detta plågornas ställe." Abraham sade: "De har Mose och profeterna. De kan lyssna till dem." Mannen svarade: "Nej, fader Abraham, men om någon kommer till dem från de döda omvänder de sig." Men Abraham sade: "Lyssnar de inte till Mose och profeterna, då låter de inte övertyga sig ens om någon står upp från de döda."

Psaltaren 49:6-12

Varför skulle jag frukta i olyckans tid,
då bedragares ondska omger mig?
De litar till sina ägodelar
och skryter med sin rikedom.
Men ingen kan köpa sig fri
och betala lösen till Gud.
Att köpa sig fri är dyrt,
man kan aldrig betala priset
för att få leva evigt
och inte läggas i graven.
Man ser att de visa dör,
med dåren och narren går de bort
och lämnar sin egendom åt andra.
Graven blir deras hem för evigt,
deras boning för alla tider,
fast de haft jordagods i sin ägo.

Läsning Åttonde Söndagen efter Trefaldighet, Årg 3

Andlig klarsyn

Jeremia 1:1-7 (läs mer i Bibeln.se: jer 1 )

Detta ord kom till Jeremia från Herren:

Ställ dig i porten till Herrens hus. Där skall du ropa ut detta budskap:
Hör Herrens ord, alla från Juda som går in genom dessa portar för att tillbe Herren! Så säger Herren Sebaot, Israels Gud: Ändra era liv och era gärningar, så skall jag bo bland er på denna plats. Lita inte på lögner som "Här är Herrens tempel, Herrens tempel, Herrens tempel." Men om ni verkligen ändrar era liv och era gärningar, om ni handlar rätt mot varandra, om ni inte förtrycker invandraren, den faderlöse och änkan, inte låter oskyldigt blod flyta på denna plats och inte skadar er själva genom att följa andra gudar, då skall jag bo bland er på denna plats, i det land som jag gav åt era fäder från urminnes tid och för all framtid.

Romarbrevet 8:14-17 (läs mer i Bibeln.se: rom 8 )

Alla som leds av ande från Gud är Guds söner. Ni har inte fått en ande som gör er till slavar så att ni måste leva i fruktan igen; ni har fått en ande som ger söners rätt så att vi kan ropa: "Abba! Fader!" Anden själv vittnar tillsammans med vår ande om att vi är Guds barn. Men är vi barn, då är vi också arvingar, Guds arvingar och Kristi medarvingar, om vi delar hans lidande för att också få dela hans härlighet.


Mattheusevangeliet 7:13-14 (läs mer i Bibeln.se: matt 7 )

Gå in genom den trånga porten. Ty den port är vid och den väg är bred som leder till fördärvet, och det är många som går in genom den. Men den port är trång och den väg är smal som leder till livet, och det är få som finner den.

Psaltaren psalm 119:30-35 (läs mer i Bibeln.se: ps 119 )

Sanningens väg har jag valt,
dina lagar har jag för ögonen.

Jag håller mig till dina lagbud,
svik mig inte, o Herre.

Jag löper den väg dina bud visar,
ty du har vidgat min insikt.

Visa mig, Herre, dina stadgars väg,
och jag skall följa den till slutet.

Ge mig förstånd att lyda din lag,
att hålla den helt och fullt.

Led min vandring efter dina bud,
den stigen går jag med glädje.

Läsning Kristi Förklarings dag

Jesus förhärligad

Andra Mosebok 40:34-38 (läs mer i Bibeln.se: 2 mos 40 )

Ett moln täckte uppenbarelsetältet och Herrens härlighet fyllde boningen. Mose kunde inte gå in i uppenbarelsetältet, ty molnet vilade över det och Herrens härlighet fyllde boningen. Varje gång molnet höjde sig från boningen bröt israeliterna upp och fortsatte sin vandring. Om molnet inte höjde sig bröt de inte upp - inte förrän det höjde sig. Herrens moln vilade över boningen om dagen, och om natten lyste en eld i molnet inför israeliternas ögon under hela deras vandring.

Uppenbarelseboken 1:9-18 (läs mer i Bibeln.se: upp 1 )

Jag, Johannes, er broder som i Jesus delar lidandet, kungavärdigheten och uthålligheten med er, hade kommit till ön Patmos för Guds ords och Jesu vittnesbörds skull. Jag kom i hänryckning på Herrens dag och hörde bakom mig en stark röst, som en basun, och den sade: "Vad du ser, skriv det i en bok och skicka den till de sju församlingarna, till Efesos, Smyrna, Pergamon, Thyatira, Sardes, Filadelfia och Laodikeia." Jag vände mig om för att se rösten som talade till mig. Och när jag vände mig om såg jag sju lampställ av guld, och mitt bland lampställen såg jag någon som var lik en människoson, i fotsid klädnad och med ett bälte av guld om bröstet. Hans huvud och hår var vitt som vit ull, som snö, och hans ögon var som eldslågor. Hans fötter liknade gyllene brons när den glöder i smältugnen, och hans röst var som rösten av stora vatten. I sin högra hand höll han sju stjärnor, och ur hans mun kom ett skarpt, tveeggat svärd, och hans ansikte var som solen när den lyser i sin kraft. När jag såg honom föll jag ner som död för hans fötter. Och han lade sin högra hand på mig och sade: "Var inte rädd. Jag är den förste och den siste och den som lever. Jag var död, och se, jag lever i evigheters evighet, och jag har nycklarna till döden och dödsriket.


Lukasevangeliet 9:28-36 (läs mer i Bibeln.se: luk 9 )

Ungefär en vecka senare tog han med sig Petrus och Johannes och Jakob och gick upp på berget för att be. Medan han bad förvandlades hans ansikte, och hans kläder blev vita och lysande. Och två män samtalade med honom. Det var Mose och Elia som visade sig i härlighet, och de talade om hans uttåg ur världen som han skulle fullborda i Jerusalem. Petrus och de andra hade fallit i djup sömn men vaknade och såg hans härlighet och de båda männen som stod tillsammans med honom. När dessa skulle lämna honom sade Petrus till Jesus: "Mästare, det är bra att vi är med. Låt oss göra tre hyddor, en för dig och en för Mose och en för Elia" - han visste inte vad han sade. Men medan han talade kom ett moln och sänkte sig över dem, och när de försvann i molnet blev lärjungarna förskräckta. En röst hördes ur molnet: "Detta är min son, den utvalde. Lyssna till honom", och när rösten ljöd stod Jesus där ensam. Lärjungarna teg om vad de hade sett, och vid den tiden berättade de ingenting för någon.


Psaltaren psalm 89:12-18 (läs mer i Bibeln.se: ps 89 )

Din är himlen och din är jorden,
du har grundlagt världen och allt den rymmer.

Du skapade norr och söder.
Tabor och Hermon jublar över dig.

Din arm är full av kraft,
din hand är segerrik och stark.

På rätt och rättfärdighet vilar din tron,
nåd och trofasthet finns hos dig.

Lyckligt det folk som vet att hylla dig,
Herre, de får vandra i ditt ansiktes ljus.

De gläder sig ständigt över ditt namn
och jublar över din rättfärdighet,

ty du är deras styrka och glans.
Genom din ynnest vinner vi seger,

Läsning Sjätte Söndagen efter Trefaldighet, Årg 3

Efterföljelse

Första Kungaboken 19:19-21 (läs mer i Bibeln.se: 1 kung 19 )

Elia gick därifrån. När han fann Elisha, Shafats son, var denne ute och plöjde. Tolv par oxar hade han framför sig, det tolfte körde han själv. Elia gick fram och kastade sin mantel över honom. Då lämnade Elisha oxarna och sprang efter Elia och bad honom: "Låt mig först gå och kyssa min far och mor till avsked, sedan skall jag följa dig." Elia svarade: "Gå tillbaka. Du förstår väl vad jag har gjort med dig?" Elisha gick tillbaka, tog de båda oxarna och slaktade dem. Med oket som bränsle tillagade han köttet och gav det åt folket att äta. Sedan bröt han upp och följde Elia som hans tjänare.


Första Korinthierbrevet 9:19-26 (läs mer i Bibeln.se: 1 kor 9 )

Allt för att vinna så många som möjligt
Fri och oberoende av alla har jag alltså gjort mig till allas slav för att vinna så många som möjligt. För att vinna judar har jag för dem varit som en jude. För att vinna dem som står under lagen har jag för dem varit som en som står under lagen, fast jag själv inte står under lagen. För att vinna dem som är utan lag har jag för dem varit som en som är utan lag, fast jag inte är utan Guds lag, jag har ju Kristi lag. För att vinna de svaga har jag inför dem varit svag. Allt har jag varit inför alla, för att åtminstone rädda några. Allt gör jag för evangeliets skull, för att också jag skall få del av dess löften. Ni vet ju att alla löparna i en tävling springer men att bara en får priset. Löp då för att vinna det. Var och en som tävlar måste försaka allt - löparen gör det för en krans som vissnar, vi för en som aldrig vissnar. Jag har målet i sikte när jag löper, och jag slår inte i luften när jag boxas.

Lukasevangeliet 9:51-62 (läs mer i Bibeln.se: luk 9 )

När tiden var inne för hans upptagande till himlen vände han sina steg mot Jerusalem, och han skickade budbärare före sig. De gav sig av och gick in i en samarisk by för att förbereda hans ankomst. Men man ville inte ta emot honom, eftersom han hade vänt sina steg mot Jerusalem. Då sade hans lärjungar Jakob och Johannes: "Herre, skall vi kalla ner eld från himlen som förgör dem?" Men han vände sig om och tillrättavisade dem, och de fortsatte till en annan by.
När de kom vandrande på vägen sade en man till honom: "Jag skall följa dig vart du än går." Jesus svarade: "Rävarna har lyor och himlens fåglar har bon, men Människosonen har inget ställe där han kan vila sitt huvud." Till en annan sade han: "Följ mig!" Men mannen svarade: "Herre, låt mig först gå och begrava min far." Då sade Jesus: "Låt de döda begrava sina döda, men gå själv och förkunna Guds rike." En annan man sade: "Jag skall följa dig, herre, men låt mig först ta farväl av dem där hemma." Jesus svarade: "Den som ser sig om när han har satt sin hand till plogen, han passar inte för Guds rike."

Psaltaren psalm 15 (läs mer i Bibeln.se: ps 15)

En psalm av David.

Herre, vem får gästa ditt tält?
Vem får bo på ditt heliga berg?

Den som lever oförvitligt och gör det rätta
och är sann i tal och tanke.

Den som inte går med förtal,
inte vållar sin nästa skada
och inte smädar sin granne.

Den som föraktar den förkastlige
men ärar dem som fruktar Herren.
Den som håller sin ed fast det står honom dyrt.

Den som inte ger lån mot ränta
och inte kan mutas att fälla en oskyldig.

Den som handlar så står alltid trygg.

Läsning: Den Helige Johannes Döparens dag

Den högstes profet

Jesaja 42:5-9 (läs mer i Bibeln.se: jes 42 )


Så säger Gud, Herren,
han som har skapat himlen och spänt upp den,
brett ut jorden med allt vad den alstrar,
han som gett liv åt människorna där,
livsande åt dem som vandrar på jorden:

Jag, Herren, har i min trohet kallat dig,
jag tar dig vid handen och skyddar dig.
Genom dig ingår jag ett förbund med mitt folk
till ett ljus för de andra folken.

Du skall öppna de blindas ögon
och befria de fångna ur fängelset,
ur fängelsehålan dem som sitter i mörkret.

Jag är Herren, detta är mitt namn.
Jag delar inte min ära med någon,
inte min berömmelse med gudabilder.

Det som förut var är förbi,
nu förkunnar jag något nytt.
Innan det ännu spirat
kungör jag det för er.

Apostlagärningarna 10:37-38 (läs mer i Bibeln.se: apg 10 )

Ni känner till det som har skett i hela Judeen, med början i Galileen efter det dop som Johannes predikade: hur Jesus från Nasaret blev smord av Gud med helig ande och kraft och hur han vandrade omkring och gjorde gott och botade alla som var i djävulens våld; Gud var med honom.


Lukasevangeliet 1:67-80 (läs mer i Bibeln.se: luk 1 )

Hans far Sakarias fylldes av helig ande och talade profetiska ord:

"Välsignad är Herren, Israels Gud,
som besöker sitt folk och ger det frihet.
Han reser för oss frälsningens horn
i sin tjänare Davids släkt,
så som han för länge sedan lovat
genom sina heliga profeter,
frälsning från våra fiender och alla som hatar oss.
Han visar barmhärtighet mot våra fäder
och står fast vid sitt heliga förbund,
den ed han svor vår fader Abraham:
att rycka oss ur våra fienders hand
och låta oss tjäna honom utan fruktan,
rena och rättfärdiga inför honom i alla våra dagar.
Och du, mitt barn, skall kallas den Högstes profet,
ty du skall gå före Herren och bana väg för honom.
Så skall hans folk få veta att frälsningen är här
med förlåtelse för deras synder
genom vår Guds barmhärtighet och mildhet.
Han skall komma ner till oss från höjden,
en soluppgång för dem som är i mörkret
och i dödens skugga,
och styra våra fötter in på fredens väg."

Och pojken växte och blev stark i anden. Och han vistades i öde trakter till den dag då han skulle träda fram inför Israel.


Psaltaren Psalm 96 (läs mer i Bibeln.se: ps 96 )


Sjung till Herrens ära, sjung en ny sång,
sjung till Herrens ära, hela världen!

Sjung till Herrens ära, prisa hans namn,
ropa ut hans seger dag efter dag!

Förkunna hans ära bland folken,
bland alla människor hans under!

Ty stor är Herren, högt är han prisad,
värd att frukta mer än alla gudar.

Folkens alla gudar är avgudar,
men Herren har gjort himlen.

Han omges av prakt och glans,
av makt och härlighet i sitt tempel.

Ära Herren, alla folkslag,
ära Herrens majestät,

ära Herrens höga namn!
Kom till hans förgårdar, kom med offer,

fall ner inför Herren i helig skrud!
Darra inför honom, hela jorden!

Förkunna bland folken: Herren är konung!
Världen står fast, den kan inte rubbas.
Han dömer folken med oväld.

Må himlen fröjdas och jorden jubla,
havet brusa och allt det rymmer,

marken och allt den bär må glädja sig.
Då skall alla träd i skogen jubla

inför Herren - se, han kommer,
se, han kommer för att råda över jorden,
råda rättvist över världen,
råda trofast över folken.

Läsning Fjärde Söndagen efter Trefaldighet, Årg 3

Att inte döma


Hesekiel 18:30-32 (läs mer i Bibeln.se: hes 18)

Alltså skall jag döma er, israeliter, var och en efter hans gärningar, säger Herren Gud. Vänd om! Vänd er bort från era brott, så att de inte får er på fall. Sluta upp med alla era brott mot mig. Skapa er ett nytt hjärta och en ny ande. Inte vill ni väl dö, israeliter? Jag önskar ingens död, säger Herren Gud. Vänd om, så får ni leva.

Galaterbrevet 6:1-7 (läs mer i Bibeln.se: gal 6 )

Bröder, om någon ändå skulle ertappas med en överträdelse skall ni som är andliga människor visa honom till rätta, men gör det med ödmjukhet, och se till att du inte själv blir frestad. Bär varandras bördor, så uppfyller ni Kristi lag. Den som menar sig vara något, fast han ingenting är, bedrar sig själv. Var och en skall pröva sina handlingar och söka skäl till stolthet enbart hos sig själv och inte hos andra. Var och en måste bära sin egen börda. Men den som blir vägledd i ordet skall ha samma del som sin vägledare i allt som är gott. Låt inte bedra er, Gud lurar man inte: vad man sår får man också skörda. Var barmhärtiga, så som er fader är barmhärtig.

Lukasevangeliet 6:36-42 (läs mer i Bibeln.se: luk 6 )

Döm inte, så skall ni inte bli dömda. Förklara ingen skyldig, så skall ni inte dömas skyldiga. Frikänn, så skall ni bli frikända. Ge, så skall ni få. Ett gott mått, packat, skakat och rågat skall ni få i er mantel. Med det mått som ni mäter med skall det mätas upp åt er." Han gav dem också en liknelse: "Kan väl en blind leda en blind? Ramlar inte båda i gropen? Lärjungen är inte förmer än sin lärare, men när han är fullärd blir han som sin lärare. Varför ser du flisan i din broders öga när du inte märker bjälken i ditt eget? Hur kan du säga till din broder: Låt mig ta bort flisan ur ditt öga, när du inte ser bjälken i ditt eget? Hycklare, ta först bort bjälken ur ditt öga, så kan du se klart och ta bort flisan ur din broders.

Psaltaren 62:2-9 (läs mer i Bibeln.se: Ps 62 )

Bara hos Gud finner jag ro,
från honom kommer min räddning.

Han är klippan som räddar mig,
min borg där jag står trygg.

Hur länge skall ni ansätta mig,
samfällt storma an
som mot en lutande vägg,
en fallfärdig mur?

De har enats om att störta ner mig.
De älskar svek,
med munnen välsignar de,
men i sitt hjärta förbannar de.

Bara hos Gud finner jag ro,
från honom kommer mitt hopp.

Han är klippan som räddar mig,
min borg där jag står trygg.

Från Gud kommer min hjälp och min ära,
Gud är min tillflykt, min starka klippa.

Sätt alltid din lit till honom, du folk,
öppna ditt hjärta inför honom.
Gud är vår tillflykt.

Läsning Tredje Söndagen efter Trefaldighet, Årg 3

Förlorad och återfunnen

Jesaja 66:11-14 (läs mer i Bibeln.se: Jes 66 )

Då kan ni dia er mätta
och finna tröst i hennes famn,
suga och njuta
hennes tunga bröst.

Så säger Herren:
Jag leder lycka till henne som en flod,
folkens skatter som en forsande ström.
Hennes barn skall bli burna i famnen
och bli gungade på knäet.

Som en mor tröstar sitt barn,
så skall jag trösta er.
I Jerusalem skall ni finna tröst.

När ni ser det skall era hjärtan glädjas,
era kroppar få nytt liv som det friska gräset.
Herrens tjänare skall lära känna hans makt,
fienderna hans vrede.

Första Petrusbrevet 5:5-11 (läs mer i Bibeln.se: 1 Pet 5 )

Och ni yngre, underordna er dem som är äldst. Men för er alla gäller: klä er i ödmjukhet mot varandra, ty Gud står emot de högmodiga, men de ödmjuka visar han nåd. Böj er alltså ödmjukt under Guds starka hand, så att han upphöjer er när tiden är inne,och kasta alla era bekymmer på honom, ty han sörjer för er.

Vaksamhet
Var nyktra och vaksamma. Er fiende djävulen går omkring som ett rytande lejon och söker efter någon att sluka. Håll stånd mot honom, orubbliga i tron. Kom ihåg att ni får utstå detsamma som alla era bröder här i världen. Men om ni nu får lida en kort tid skall Gud, som skänker all nåd och har kallat er till sin eviga härlighet genom Kristus, upprätta er, stödja er och ge er fasthet. Hans är makten i evighet, amen.

Lukasevangeliet 15:11-32 (läs mer i Bibeln.se: Luk 15 )

Liknelsen om den förlorade sonen
Han sade: "En man hade två söner. Den yngste sade till fadern: "Far, ge mig den del av förmögenheten som skall bli min." Då skiftade fadern sin egendom mellan dem. Några dagar senare hade den yngste sonen sålt allt han ägde och gav sig i väg till ett främmande land, och där slösade han bort sin förmögenhet på ett liv i utsvävningar. När han hade gjort av med allt blev det svår hungersnöd i landet, och han började lida nöd. Han gick och tog tjänst hos en välbärgad man i det landet, och denne skickade ut honom på sina ägor för att vakta svin. Han hade gärna velat äta sig mätt på fröskidorna som svinen åt, men ingen lät honom få något. Då kom han till besinning och tänkte: "Hur många daglönare hos min far har inte mat i överflöd, och här svälter jag ihjäl. Jag ger mig av hem till min far och säger till honom: Far, jag har syndat mot himlen och mot dig. Jag är inte längre värd att kallas din son. Låt mig få gå som en av dina daglönare." Och han gav sig av hem till sin far. Redan på långt håll fick fadern syn på honom. Han fylldes av medlidande och sprang emot honom och omfamnade och kysste honom. Sonen sade: "Far, jag har syndat mot himlen och mot dig, jag är inte längre värd att kallas din son." Men fadern sade till sina tjänare: "Skynda er att ta fram min finaste dräkt och klä honom i den, och sätt en ring på hans hand och skor på hans fötter. Och hämta gödkalven och slakta den, så skall vi äta och hålla fest. Min son var död och lever igen, han var förlorad och är återfunnen." Och festen började. Men den äldste sonen var ute på fälten. När han på vägen hem närmade sig huset hörde han musik och dans. Han kallade på en av tjänarna och frågade vad som stod på. Tjänaren svarade: "Din bror har kommit hem, och din far har låtit slakta gödkalven därför att han har fått tillbaka honom välbehållen." Då blev han arg och ville inte gå in. Fadern kom ut och försökte tala honom till rätta, men han svarade: "Här har jag tjänat dig i alla dessa år och aldrig överträtt något av dina bud, och mig har du aldrig gett ens en killing att festa på med mina vänner. Men när han kommer hem, din son som har levt upp din egendom tillsammans med horor, då slaktar du gödkalven." Fadern sade till honom: "Mitt barn, du är alltid hos mig, och allt mitt är ditt. Men nu måste vi hålla fest och vara glada, för din bror var död och lever igen, han var förlorad och är återfunnen.""

Psaltaren 119:170-176 (läs mer i Bibeln.se: Ps 119 )

Låt min bön nå fram till dig,
rädda mig, som du har lovat.

Över mina läppar skall lovsång flöda,
ty du lär mig dina stadgar.

Min mun skall besjunga ditt ord,
ty alla dina bud är rättfärdiga.

Låt din hand bli mig till hjälp,
ty jag har valt dina befallningar.

Jag längtar efter din räddning, Herre,
din lag är min lust.

Låt mig leva för att prisa dig,
låt dina lagar vara min hjälp.

Jag har gått vilse som ett bortsprunget får.
Sök rätt på din tjänare,
ty jag har inte glömt dina bud.

Läsning andra Söndagen efter Trefaldighet, Årg 3

Domarboken 6:7-16 (läs mer i Bibeln.se: Dom 6 )

När israeliterna ropade till Herren och klagade över midjaniterna sände han en profet till dem som sade: "Så säger Herren, Israels Gud: Det var jag som förde er ut ur Egypten, förde er ut ur slavlägret. Jag räddade er från egypterna och från alla andra som förtryckte er. Jag drev undan dem för er och gav er deras land. Jag sade till er: Jag är Herren, er Gud, ni får inte dyrka de gudar som dyrkas av amoreerna, i vilkas land ni bor. Men ni lyssnade inte på mig."

Gideon kallas till domare
Herrens ängel kom till Ofra och satte sig under terebinten som tillhörde aviesriten Joash. Gideon, hans son, höll just på att tröska vete i vinpressen för att midjaniterna inte skulle komma åt det. Herrens ängel visade sig för honom och sade: "Herren är med dig, tappre krigare!" Gideon svarade: "Men, herre, om Herren är med oss, varför har då allt detta drabbat oss? Var är alla de under som våra fäder talade om när de berättade hur Herren förde oss ut ur Egypten? Nu har Herren svikit oss och gett oss i midjaniternas våld." Herren vände sig till Gideon och sade: "Gå, och bruka den kraft du äger till att rädda Israel ur midjaniternas våld. Det är jag som sänder dig." Gideon svarade: "Men, herre, hur skulle jag kunna rädda Israel? Min ätt är den ringaste i Manasse, och själv är jag den yngste i min familj." Herren sade: "Jag skall vara med dig. Du kommer att slå midjaniterna som om de vore en enda man."


Första Korinthierbrevet 1:26-31(läs mer i Bibeln.se: 1 Kor 1 )

Bröder, tänk på när ni blev kallade: inte många var visa i världslig mening, inte många var mäktiga, inte många förnäma. Men det som är dåraktigt för världen utvalde Gud för att låta de visa stå där med skam, och det som är svagt i världen utvalde Gud för att låta det starka stå där med skam, och det som världen ser ner på, det som ringaktas, ja, som inte finns till, just det utvalde Gud för att göra slut på det som finns till, så att ingen människa skulle kunna vara stolt inför Gud. Genom honom finns ni i Kristus Jesus, som har blivit vår vishet från Gud, vår rättfärdighet, vår helighet och vår frihet. Som det står skrivet: Den stolte skall ha sin stolthet i Herren.

Markusevangeliet 2:13-17 (läs mer i Bibeln.se: Mark 2 )

Tullindrivaren Levi kallas
Och han gick längs sjön igen. Alla människor kom till honom, och han undervisade dem. När han gick där fick han se Levi, Alfaios son, sitta utanför tullhuset, och han sade till honom: "Följ mig!" Och Levi steg upp och följde honom. När Jesus sedan låg till bords i hans hus var det många tullindrivare och syndare som låg till bords tillsammans med honom och hans lärjungar, för det var många som följde honom. När de skriftlärda bland fariseerna fick se att han åt med syndare och tullindrivare sade de till hans lärjungar: "Äter han med tullindrivare och syndare?" Jesus hörde det och sade: "Det är inte de friska som behöver läkare, utan de sjuka. Jag har inte kommit för att kalla rättfärdiga, utan syndare."

Psaltaren 65:2-5 (läs mer i Bibeln.se: Ps 65 )

Lovsång tillkommer dig,
o Gud, på Sion.
Vi infriar våra löften till dig,
du som hör bön.
Till dig kommer alla människor
för att bekänna sina synder.
När vår skuld blir oss för tung
förlåter du oss.
Lycklig den utvalde
som får komma dig nära
och vara på dina förgårdar.
Vi mättas av det goda i ditt hus,
av det heliga i ditt tempel.

Läsning Första Söndagen efter Trefaldighet, Årg 3

Bild: "Soluppgång vid Ale Stenar 7 aug 2005", foto: kwn


Vårt dop

Första Moseboken 7:11-23 1 Mos

Det år då Noa blev 600 år, den sjuttonde dagen i andra månaden, den dagen bröt alla det stora djupets källor fram och himlens dammluckor öppnades, och regnet strömmade ner över jorden i fyrtio dagar och fyrtio nätter. Just den dagen gick Noa och hans söner Sem, Ham och Jafet in i arken, och med dem Noas hustru och hans tre sonhustrur, vidare alla de olika arterna av vilda djur och boskap, de olika arterna av det som krälar på jorden och av det som flyger, både fåglar och alla andra djur med vingar. Alla kom de in till Noa i arken, ett par av alla levande varelser. De kom, hanar och honor av alla slags djur, så som Gud hade befallt Noa. Och Herren stängde igen om honom. Då kom floden över jorden. Den varade i fyrtio dagar, och det kom så mycket vatten att arken lyftes och flöt över jorden. Vattnet steg högt över jorden, och arken drev på vattnet. Allt högre steg vattnet över jorden, tills det täckte även de högsta bergen under himlen. Vattnet steg mer än sju meter över bergen. Hela myllret av varelser på jorden gick under: fåglar, boskap och vilda djur, allt liv som jorden vimlade av, och alla människor. Allt som levde och andades dog, alla varelser som levde på land. Herren utplånade allt som fanns till på jorden, människor och fyrfotadjur, kräldjur och himlens fåglar: allt utplånades från jorden. Kvar blev bara Noa och de som var med honom i arken.

Apostlagärningarna 8:26-39 Apg 8

Filippos och den etiopiske hovmannen
En ängel från Herren sade till Filippos: "Gå nu vid middagstiden ut på vägen som leder från Jerusalem ner till Gaza. Den ligger öde." Han gick genast. Då kom där en etiopier som var mäktig hoveunuck hos kandake, den etiopiska drottningen, och hade ansvaret för hela hennes skattkammare. Han hade farit till Jerusalem för att tillbe Gud och var nu på väg hem och satt i sin vagn och läste profeten Jesaja. Anden sade till Filippos: "Gå fram till vagnen och håll dig intill den." Filippos skyndade fram, och när han hörde mannen läsa profeten Jesaja frågade han: "Förstår du vad du läser?" - "Hur skulle jag kunna det utan att någon vägleder mig?" svarade mannen. Och han bad Filippos stiga upp och sätta sig bredvid honom. Skriftstället som han läste var detta:
Liksom ett får som leds till slakt,
liksom ett lamm som är tyst inför den som klipper det
öppnade han inte sin mun.
Genom förödmjukelsen blev hans dom upphävd.
Vem kan räkna hans efterkommande,
när hans liv nu upphöjs från jorden?
Hovmannen frågade Filippos: "Säg mig, vem talar profeten om - sig själv eller någon annan?" Filippos tog då till orda, och med skriftstället som utgångspunkt förkunnade han budskapet om Jesus för honom. När de färdades vägen fram kom de till ett ställe med vatten, och hovmannen sade: "Här finns vatten. Är det något som hindrar att jag blir döpt?" Han lät stanna vagnen, och båda två, Filippos och hovmannen, steg ner i vattnet, och Filippos döpte honom. När de hade stigit upp ur vattnet ryckte Herrens ande bort Filippos, och hovmannen såg honom inte mer; han fortsatte sin resa, fylld av glädje.

Mattheusevangeliet 3:11-12 Matt 3

Jag döper er med vatten för omvändelsens skull. Men han som kommer efter mig är starkare än jag, och jag är inte värdig att ta av honom hans sandaler. Han skall döpa er med helig ande och eld. Han har kastskoveln i handen och skall rensa den tröskade säden och samla vetet i sin lada, men agnarna skall han bränna i en eld som aldrig slocknar."

Läsning Helga Trefaldighets dag, Missionsdagen, Årg 3

Bild: Ur mosaikutsmyckning på norra bågfältet i koret av San Vitale i Ravenna, Abraham med änglarna och Isakoffret. från Wikipedia Commons, detalj: änglarna symboliserar treenigheten

Hur känner Abraham igen vandrarna som Herren? Situationen är full av paradoxer. När Abraham och Sara får veta att de ska få en son ler Sara, för hon är en gammal kvinna. -Skulle jag då bli upptänd av begär? tänker hon och Gud frågar: - Varför log Sara och tänkte: Skulle jag föda barn, jag som är så gammal? Men Sara blir rädd och svarar: - Jag log inte? - Du log visst, säger Herren då.

I bilden ser vi hur änglarnas ben slingrar sig kring stödspjälorna på bordet framför dem i fysiskt omöjliga kombinationer. Konstnären arbetar med visuella paradoxer på ett sätt som liknar bibelförfattarens sätt att kombinera perspektiv i samtalet mellan Gud och Sara.

Första Mosebok 18:1-8 (läs mer i Bibeln.se: 1 Mos 18 )

De tre männen gästar Abraham
Herren visade sig för Abraham i Mamres lund. Abraham satt i tältöppningen under den hetaste tiden på dagen.Han såg upp och fick se tre män stå där framför honom. Då reste han sig från sin plats i tältöppningen och skyndade emot dem och kastade sig till marken. "Herre", sade han, "visa mig den hedern att du inte går förbi din tjänare. Låt mig hämta lite vatten så att ni får tvätta av era fötter. Sedan kan ni lägga er och vila under ett träd, så tar jag fram lite mat som ni kan styrka er med innan ni fortsätter - nu när ni ändå har kommit vägen förbi." De svarade: "Ja, gör det!" Abraham skyndade sig in i tältet till Sara och sade: "Fort, tag tre mått av det bästa mjölet och baka bröd." Sedan sprang Abraham bort till boskapen, tog en fin spädkalv och gav den till en tjänare, som skyndade sig att anrätta den. Han tog tjockmjölk och sötmjölk och kalven som han låtit anrätta och satte fram åt dem. Själv stod han bredvid dem under trädet medan de åt.

Apostlagärningarna 4:5-12 (läs mer i Bibeln.se: Apg 4 )

Nästa dag samlades de högsta styresmännen samt de äldste och de skriftlärda i Jerusalem. Översteprästen Hannas var där liksom Kajafas, Jonatas och Alexandros och alla av översteprästerlig släkt. De lät föra fram apostlarna och frågade dem: "Genom vilken kraft eller i vems namn har ni gjort detta?" Då fylldes Petrus av helig ande och svarade dem: "Ni äldste och folkets ledare, när ni i dag ställer oss till svars för en välgärning mot en sjuk och vill höra hur han har blivit botad, då skall ni veta, ni alla och hela Israels folk, att det skedde genom nasarén Jesu Kristi namn. Tack vare honom som ni korsfäste och som Gud har uppväckt från de döda står den här mannen frisk framför er. Jesus är stenen som föraktades av er husbyggare men blev till en hörnsten. Hos ingen annan finns frälsningen, och ingenstans bland människor under himlen finns något annat namn som kan rädda oss."

Johannesevangeliet 11:18-27 (läs mer i Bibeln.se: Joh 11)

Betania låg inte långt från Jerusalem, ungefär en halvtimmes väg, och många judar hade kommit ut till Marta och Maria för att trösta dem i sorgen över brodern. När Marta hörde att Jesus var på väg gick hon och mötte honom. Men Maria satt kvar hemma. Marta sade till Jesus: "Herre, om du hade varit här hade min bror inte dött. Men jag vet ändå att Gud skall ge dig vad du än ber honom om." Jesus sade: "Din bror kommer att uppstå." Marta svarade: "Jag vet att han skall uppstå vid uppståndelsen på den sista dagen." Då sade Jesus till henne: "Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör, och den som lever och tror på mig skall aldrig någonsin dö. Tror du detta?" Hon svarade: "Ja, herre, jag tror att du är Messias, Guds son, han som skulle komma hit till världen."

Läsning Pingstdagen Årg 3

Bild: "Maria Magdalena" akryl 70x100 cm, kwn, foto: kwn

Den Helige Anden

Jesaja 12 (läs mer i Bibeln.se: jes 12)

Den dagen skall du säga:
Jag tackar dig, Herre.
Du var vred på mig,
men din vrede lade sig
och du gav mig tröst.
Ja, Gud är min räddning,
jag är trygg och utan fruktan.
Min kraft och mitt värn är Herren,
han räddade mig.
Jublande skall ni ösa vatten
ur räddningens källor.
Den dagen skall ni säga:
Tacka Herren, åkalla honom,
berätta för folken om hans verk,
förkunna hans upphöjda namn!
Lovsjung Herren för hans väldiga gärningar,
gör dem kända över hela jorden!
Höj jubelrop,
ni som bor på Sion,
ty stor är han mitt ibland er,
Israels Helige.

Apostlagärningarna 2:1-11 (läs mer i Bibeln.se: apg 2)

När pingstdagen kom var de alla församlade. Då hördes plötsligt från himlen ett dån som av en stormvind, och det fyllde hela huset där de satt. De såg hur tungor som av eld fördelade sig och stannade på var och en av dem. Alla fylldes av helig ande och började tala andra tungomål, med de ord som Anden ingav dem. I Jerusalem bodde fromma judar från alla länder under himlen. När dånet ljöd samlades hela skaran, och förvirringen blev stor när var och en hörde just sitt språk talas. Utom sig av förvåning sade de: "Men är de inte galileer allesammans, dessa som talar? Hur kan då var och en av oss höra sitt eget modersmål talas? Vi är parther, meder, elamiter, vi kommer från Mesopotamien, Judeen och Kappadokien, från Pontos och Asien, från Frygien och Pamfylien, från Egypten och trakten kring Kyrene i Libyen, vi har kommit hit från Rom, både judar och proselyter, vi är kretensare och araber - ändå hör vi dem tala på vårt eget språk om Guds stora gärningar."

Johannesevangeliet 7:37-39 (läs mer i Bibeln.se: Joh 7)

På högtidens sista och största dag ställde sig Jesus och ropade: "Är någon törstig, så kom till mig och drick. Den som tror på mig, ur hans inre skall flyta strömmar av levande vatten, som skriften säger." Detta sade han om Anden, som de som trodde på honom skulle få. Ty ännu hade Anden inte kommit, eftersom Jesus ännu inte hade blivit förhärligad.

Alternativ text

Efesierbrevet 2:17-22 (läs mer i Bibeln.se: Ef 2)

Han har kommit med budskap om fred för er som var långt borta och fred för dem som var nära. Ty genom honom kan både vi och ni nalkas Fadern, i en enda Ande. Alltså är ni inte längre gäster och främlingar utan äger samma medborgarskap som de heliga och har ert hem hos Gud. Ni har fogats in i den byggnad som har apostlarna och profeterna till grund och Kristus Jesus själv till hörnsten. Genom honom hålls hela byggnaden ihop och växer upp till ett heligt tempel i Herren; genom honom fogas också ni samman till en andlig boning åt Gud.

Psaltaren 104: 27-31 (läs mer i Bibeln.se: Ps 104)

Alla sätter sitt hopp till dig,
du skall ge dem föda i rätt tid.
Du ger dem, och de tar emot,
du öppnar din hand, och de äter sig mätta.
Du döljer ditt ansikte, och de blir förskräckta,
du tar ifrån dem deras ande, och de dör
och blir åter till mull.
Du sänder din ande, då skapas liv.
Du gör jorden ny.
Må Herrens ära bestå för evigt,
må Herren glädja sig över sina verk.

Läsning Söndagen före Pingst -Årg 3

Hjälparen kommer

Bild: "Eld" . Foto: kwn

Första Kungaboken 19:9-16 (läs mer i Bibeln.se: 1 Kung 19)

När han kom fram gick han in i en grotta och stannade där över natten.
Då kom Herrens ord till honom: "Varför är du här, Elia?" Han sade: "Jag har gjort mitt yttersta för Herren, härskarornas Gud. Israeliterna har övergett ditt förbund, rivit ner dina altaren och dödat dina profeter med svärd. Jag ensam är kvar, och nu står de efter mitt liv." Herren svarade: "Gå ut och ställ dig på berget inför Herren. Herren skall gå fram där." En stark storm som klöv berg och krossade klippor gick före Herren. Men Herren var inte i stormen. Efter stormen kom ett jordskalv. Men Herren var inte i skalvet. Efter jordskalvet kom eld. Men Herren var inte i elden. Efter elden kom ett stilla sus. När Elia hörde det gömde han ansiktet i manteln och gick ut och ställde sig vid ingången till grottan. Då ljöd en röst som sade: "Varför är du här, Elia?" Han svarade: "Jag har gjort mitt yttersta för Herren, härskarornas Gud. Israeliterna har övergett ditt förbund, rivit ner dina altaren och dödat dina profeter med svärd. Jag ensam är kvar, och nu står de efter mitt liv." Herren sade till Elia: "Vänd tillbaka och ta vägen till Damaskus öken. Gå in i staden och smörj Hasael till kung över Aram. Jehu, Nimshis son, skall du smörja till kung över Israel, och Elisha, Shafats son, från Avel Mechola skall du smörja till profet efter dig.
Apostlagärningarna 1:12-14 (läs mer i Bibeln.se: Apg 1:12)

En efterträdare åt Judas utses
Då återvände de till Jerusalem från det berg som kallas Olivgårdsberget och som ligger bara en sabbatsväg från staden. Och när de kom dit gick de upp till det rum i övervåningen där de höll till, Petrus, Johannes, Jakob och Andreas, Filippos och Tomas, Bartolomaios och Matteus, Jakob, Alfaios son, Simon seloten och Judas, Jakobs son. Alla dessa höll ihop under ständig bön, tillsammans med några kvinnor, Maria, Jesu mor, och hans bröder.

Johannesevangeliet 16: 12-15 (läs mer i Bibeln.se: joh 16)

Jag har mycket mer att säga er, men ni förmår inte ta emot det nu. Men när han kommer, sanningens ande, skall han vägleda er med hela sanningen; han skall inte tala av sig själv utan förkunna det han hör och låta er veta vad som kommer att ske. Han skall förhärliga mig, ty av mig skall han ta emot det han låter er veta. Allt vad Fadern har är mitt; därför säger jag att det är av mig han tar emot det han skall låta er veta.


Psaltaren 33:18-22 (läs mer i Bibeln.se: Ps 33)
Men Herren vakar över dem som fruktar honom,
över dem som hoppas på hans nåd,
han räddar dem från döden
och håller dem vid liv i hungertid.
Vi sätter vårt hopp till Herren,
han är vår hjälp och vår sköld.
I honom har våra hjärtan sin glädje,
vi förtröstar på hans heliga namn.
Herre, låt din nåd vila över oss,
ty vi hoppas på dig.

Läsning Kristi Himmelsfärdsdag Årg 3

Bild: "Tronande Kristus" detalj från altarskåpet i Tegelsmora . Foto: kwn

Herre över allting

... är dagens tema. När Kristus far till himlen är hans nedstigning fullbordad. Han har delat människornas villkor och återvänt till Faderns rike för att bli kung. På bilden tronar Kristus på en regnbåge, med jorden som sin fotpall. Det är en påminnelse om syndafloden, dopet och Jonas tecken. Kristus stiger ned tar på sig människornas synder och och räddas mirakulöst som Jona efter dagarna i valfiskens buk. (kwn-ommentar)

Daniels bok 7:13-14 (läs mer i Bibeln.se: Dan 7)

Jag såg vidare i synerna om natten hur en som liknade en människa kom med himlens skyar; han nalkades den uråldrige och fördes fram inför honom. Åt honom gavs makt, ära och herravälde, så att människor av alla folk, nationer och språk skulle tjäna honom. Hans välde är evigt, det skall aldrig upphöra, och hans rike skall aldrig gå under.

Efesierbrevet 4:7-13 (läs mer i Bibeln.se: Ef 4)

Kristi kropp byggs upp
Var och en av oss har fått just den nåd som Kristus har velat ge honom. Därför heter det: Han steg upp i höjden och tog fångar, han gav människorna gåvor.(Att han steg upp, måste inte det betyda att han också har stigit ner i underjorden? Han som har stigit ner är också den som steg upp högt över alla himlar för att uppfylla allting.) Så gjorde han några till apostlar, andra till profeter, till förkunnare eller till herdar och lärare. De skall göra de heliga mera fullkomliga och därigenom utföra sin tjänst och bygga upp Kristi kropp, tills vi alla kommer fram till enheten i tron och i kunskapen om Guds son, blir fullvuxna och når en mognad som svarar mot Kristi fullhet.


Johannesevangeliet 17:1-8 (läs mer i Bibeln.se: Joh 17)

Talets slut: Jesu förbön för dem som är hans
Efter att ha sagt detta lyfte Jesus blicken mot himlen och sade: "Fader, stunden har kommit. Förhärliga din son, så att Sonen kan förhärliga dig; du har gett honom makt över alla människor för att han skall ge evigt liv åt alla dem som du har gett honom. Och detta är det eviga livet: att de känner dig, den ende sanne Guden, och honom som du har sänt, Jesus Kristus. Jag har förhärligat dig här på jorden genom att fullborda det verk som du har gett mig att utföra. Förhärliga nu mig hos dig, fader, med den härlighet jag hade hos dig innan världen var till. Jag har uppenbarat ditt namn för de människor som du tog från världen och gav åt mig. De var dina, och du gav dem åt mig, och de har bevarat ditt ord. Nu förstår de att allt som du har gett mig kommer från dig. Orden du gav mig har jag gett dem, och de har tagit emot dem och verkligen förstått att jag kommer från dig, och de har trott på att du har sänt mig.




Psaltaren 110 (läs mer i Bibeln.se: Ps 110)
Av David, en psalm.

Så lyder Herrens ord till min härskare:
Sätt dig på min högra sida,
så skall jag lägga dina fiender
som en pall under dina fötter.
Din kungaspira sträcker Herren ut från Sion:
härska nu bland dina fiender!
Villigt samlas ditt folk
i dag då makten blir din.
På heliga berg har jag fött dig
som dagg ur gryningens sköte.
Herren har svurit en ed
som han inte skall bryta:
Du är präst för evigt
i Melkisedeks efterföljd.
Herren är vid din sida,
han krossar kungar på sin vredes dag,
han dömer bland folken i sitt majestät,
han krossar hövdingar vida kring jorden.
Han dricker ur bäcken vid vägen.
Så lyfter han huvudet högt.

Den svenska Evangelieboken 2003 - beskrivning

Den svenska evangelieboken, eller Evangelieboken 2003

Evangelieboken har en lång tradition av förnyelse, så de olika upplagorna växlar lite vad det gäller innehåll. De senare upplagorna 1983 och 2003 är utvecklade i en eukumenisk samverkan mellan Sveriges reformerta samfund.

Den svenska evangelieboken finns tryckt i Den svenska Psalmboken med tillägg (2003). Här är de relevanta bibelställena citerade i sin helhet, så att det är möjligt att läsa de texter som är utgångspunkt för de bibelbetraktelser som följer kyrkoåret som det uppfattas av Svenska Kyrkan och flera frikyrkor. Detta gör texterna lätt tillgängliga för den som har tillgång till psalmboken. Vill man meditera över texterna är det bra att ha dem samlade på detta sätt.


Evangelieboken 2003 som pdf. Missionskyrkan har lagt upp en kort historik och hänvisningar till de aktuella bibelställena enligt Evangelieboken 2003. Den är hämtad ur Psalmer och Sånger. Fördelen med att bara ha bibelhänvisningar är att man får en fylligare bild av textläsningarna, när man ser dem i deras kontext. Att bläddra fram textställena kan också komplettera dem med slumpmässiga uppslag.

Bönen och vandringen

Min bön handlar om att finna min plats i världen och samhällsutvecklingen. Jag vill göra något med min utbildning som kan vara till glädje för många. Jag har varit modlös och har tänkt mycket på en en kort fras som jag gjort om till en egen bön: ”Sätt mig på plats!” Det brukar ju finnas många som vill att andra ska sättas på plats, men jag skulle allra helst själv bli satt på plats, nämligen där det är tänkt att jag ska vara i skapelsen. Tänk att vara där man passar in. Det måste ju kännas tryggt och trevligt och ge bästa förutsättningarna för mig att bidra till gemenskapen. Bilden som jag valt till bönsöndagens texter handlar om vandringen och om att inte veta vad som ska hända bakom kröken, hur vägen skall bli och hur kroppen ska tåla vandringens mödor. ”Ge din tjänare ett lyhört sinne, så att jag kan skipa rätt åt ditt folk och skilja mellan gott och ont.” Det var Salomos önskan till Gud. ”Ge mig den vishet och sinnesnärvaro jag behöver, för att kunna göra mitt bästa, inför det ansvar jag har fått i världen.” kan man formulera hans önskan för att göra den universell. Det är min bön.

Fader:

- Ge mig den vishet och sinnesnärvaro jag behöver, för att kunna göra mitt bästa, inför det ansvar jag har fått i världen.

På morgonen vill jag inte ha någon frukost. Den här dagen måste jag lyfta mig i håret och ta mig iväg till arbetsförmedlingen. Men vad ska jag säga till dem och hur ska jag få kraft att ta mig upp ur sängen eller slita mig från datorn? Till slut bestämmer jag mig för att singla slant om saken. Jag kastar en krona tre gånger på rad efter att jag ställt en fråga. När jag får klave tre gånger på rad så anser jag att min fråga fått svaret. ”JA!” Ska jag stanna inne? Ska jag måla? Ska jag läsa bibeln? Ska jag gå ut? Under min första morgontimme är det dessa frågor som får jakande svar. Och jag lyder. Följaktligen går jag slutligen ut och styr mina steg mot Vendelvandringens tänkta led. Jag ska gå och hämta min cykel som blivit kvar på prästgården en hel månad. Sedan kommer jag nog att känna mig piggare. Då ska jag fara till Arbetsförmedlingen i Tierp är planen. Som jag vandrar blir jag mycket riktigt på bättre humör. Solen skiner och det är en dag då tanken att bo i en vagn ter sig lockande. Jag drömmer om att ha en vagn stående här längs skogsvägen, där jag kan bo nästan gratis och cykla in till stationen i Örbyhus med Irja. Vi borde skaffa en tandemcykel. Det blir som ett oändligt sommarlov. Pula med saker på tomten, ha ett trädgårdsland och så vidare, men framför allt vandra emellanåt och spåra vandringsleder med vackra kyrkor och fin natur. Jag vill gå förbi Ovansjö och titta på apokalypsens madonna, jag vill gå förbi Svärdsjö där en förfader till mig en gång var präst. Sedan vidare uppåt Dådran och de stora skogarna. Mycket skog blir det. Att gå är inte som att cykla. Det kan bli flera dagar i skogen, om man inte tänker efter före. Ja, vandringarna måste så klart planeras noga.

Vägen jag går är ganska perfekt tycker jag. Först ett stycke genom villaområdena i Örbyhus och därefter genom en kulvert under väg 292 och rakt ut i skogen. Det finns ett sort sprucket stenblock som ger känslan av en urgammal portal inne i granskogen med sitt släta gröna mossgolv. Mellan stensidorna har en björk rotat sig och försöker blockera vägen. Jag hälsar den som en väktare. Sedan kommer stigen ut vid en åker och följer kanten tills jag passerar en ny portal med ett stort dike och traktorspår som samsas. Denna gång är passagen omgiven av träd och på andra sidan öppnar sig inägor med beteshagar och trädor. Jag ser kraftledningen som visar vägen över skogen en bit bort och konstaterar att solen fungerar som en bra kompass. Idag går jag inte vilse. Så jag försöker finna en väg genom granskogen istället för att följa stigen. Det är en gammal hyggesplöjning med sina vallar, nu övervuxna av mossa med vuxna granar på. Det är snårigt och många diken att hoppa över, så jag lägger undan denna dragning till förmån för den redan kända stigen under kraftledningen. Det är bara några hundra meter över skogen innan stigen möter en liten bilväg som leder förbi Tempelberget till Bergby. Här och där längs vägen ligger ensliga skogsgårdar utspridda. Naturen växlar mellan hagmarker, sumpskog och tallhedar. Jag fäster mig vid en åldrande asplund där stammarna tycks murkna inuti. Tempelberget är ensligt beläget för att kunna vara en tänkt kyrkplats funderar jag, men medan jag går kastar jag blickar uppåt och ser höjdens silhuett och tycker att det ser ut som en kulle för ett tempel. Det är beläget där två skogsvägar möts och förr i världen firade man utomhusmässa här en gång om året.

Jag kommer fram till prästgården och finner Elisabeth hemma. Det var tur för min cykel saknar en ventil som hon lånat. Nu kan jag slå följe med Elisabeth som ska cykla till Örbyhus. På mitt förslag tar vi vandringsledens sträckning. Det är en solskensdag och en vandringsdag då lederna lägger sig till med värk och solen steker huden röd. Det är en dag då grusvägen dammar, eftersom den harvats nyligen och ännu inte hunnit pressas samman av den blygsamma trafiken i skogen. Jag visar för första gången den tänkta vandringsleden för någon. Vi far på cykel och det är en stor skillnad, för upplevelsen av vägen är mycket starkare när man går. När vi passerar skogen och inägorna de sista kilometerna innan vi kommer in i Örbyhus är det ändå nödvändigt att leda cyklarna. Under granarna i skogen står en padda på stigen. Den är stor och ser skeptisk ut. Säkert full av paddbarn tror Elisabeth, men jag ser bara den grå, litet fuktglänsande huden som får mig att tänka på ett urtiddjur. Stelt och stillastående undrar den vad vi gör där och när vi tänker oss att gå ur vägen. Vi går vidare. Det kommer en räv springande över inägan. Den ser oss och drar i väg som ett rödbrunt streck, men klättrar upp på ett stenblock en bit bort och spanar på oss där vi går med cyklarna över markerna.

Jag följer med upp till kyrkan och mitt emot bänken som anlagts halvvägs upp för kyrkbacken har det kommit upp ett cementblock som föreställer Maria och barnet. Det finns liknande bilder av Annika Danielsson Ahlmén i Vendelkyrkans kapell, berättar Elisabeth. Det blir en länk som binder samman kyrkorna och jag ser plötsligt grusvägen upp från centrum som en naturlig del av vandringsleden, som om det varit avsikten att göra kyrkbacken i Örbyhus till en station på leden mellan Tegelsmora och Vendel. Trappan ner mot stationen går på andra sidan kyrkbacken och leder in på vägen till Tegelsmora.

Läsning Bönsöndagen: Bönen - Årg 3

Bild: "Skogsväg till Tempelberget" . Foto: kwn

1 Kungaboken 3:5-14 (Bibeln.se: 1 kung 3)

I Givon visade sig Herren för Salomo i en dröm om natten. Gud sade: "Be om vad du vill. Jag skall ge dig det." Salomo svarade: "Du visade stor godhet mot din tjänare David, min far, eftersom han levde troget, rättfärdigt och redligt inför dig. Och du har hållit fast vid denna stora godhet och gett honom en son som nu sitter på hans tron. Det är du, Herre, min Gud, som har gjort mig till kung efter min far David, och här står jag nu ung och oerfaren mitt i det folk som du har utvalt, ett folk så stort, så talrikt att det inte kan räknas. Ge din tjänare ett lyhört sinne, så att jag kan skipa rätt åt ditt folk och skilja mellan gott och ont. Vem skulle annars kunna döma över ditt väldiga folk?" Denna bön behagade Herren, det gladde honom att Salomo bad om detta. Gud sade: "Eftersom du bad om detta och inte om ett långt liv eller om rikedom och inte heller om dina fienders död utan bad om gåvan att urskilja vad som är rätt, så uppfyller jag nu din bön och gör dig visare och mer insiktsfull än någon har varit före dig eller kommer att bli efter dig. Också det som du inte har bett om ger jag dig, rikedom och ära i alla dina dagar, mer än vad någon annan kung har haft. Och om du vandrar mina vägar och rättar dig efter mina bud och stadgar, så som din far David gjorde, skall jag ge dig ett långt liv."

(kwn markerade med fetstil)

Romarbrevet 8:24-27 (Bibeln.se: rom 8)

I hoppet är vi räddade - ett hopp som man ser uppfyllt är inte något hopp, vem hoppas på det han redan ser? Men om vi hoppas på det vi inte ser, då väntar vi uthålligt. På samma sätt är det när Anden stöder oss i vår svaghet. Vi vet ju inte hur vår bön egentligen bör vara, men Anden vädjar för oss med rop utan ord, och han som utforskar våra hjärtan vet vad Anden menar, eftersom Anden vädjar för de heliga så som Gud vill.


Mattheusevangeliet 6:5-8 (Bibeln.se: matt 6)

När ni ber skall ni inte göra som hycklarna. De älskar att stå och be i synagogorna och i gathörnen för att människorna skall se dem. Sannerligen, de har redan fått ut sin lön. Nej, när du ber, gå då in i din kammare, stäng dörren och be sedan till din fader som är i det fördolda. Då skall din fader, som ser i det fördolda, belöna dig. Och när ni ber skall ni inte rabbla tomma ord som hedningarna; de tror att de skall bli bönhörda för de många ordens skull. Gör inte som de, ty er fader vet vad ni behöver redan innan ni har bett honom om det.


Psaltaren 13 (Bibeln.se: ps 13)
För körledaren. En psalm av David.

Hur länge skall du glömma mig, Herre?
Hur länge skall du dölja ditt ansikte?
Hur länge skall tankarna mala,
mitt hjärta ängslas dag efter dag?
Hur länge skall min fiende triumfera?
Se på mig, svara mig, Herre, min Gud!
Ge ny glans åt mina ögon,
låt mig inte somna in i döden,
låt inte min fiende säga att han besegrat mig,
mina ovänner jubla över mitt fall.
Jag litar på din godhet,
mitt hjärta skall jubla över din hjälp.
Jag vill sjunga till Herrens ära,
ty han är god mot mig.

Läsning sön 5 e påsk: Att växa i tro - Årg 3

Bild: "Drakekub" akryl 40x50 cm, kwn, foto: kwn

Jesaja 57:15-16 (Bibeln.se: jes 57)

Så säger han som är hög och upphöjd,
han som tronar i evighet
och vars namn är heligt:
Jag tronar upphöjd och helig
men finns hos den modlöse och försagde.
Jag ger de försagda mod,
ger de modlösa kraft.
Jag skall inte ständigt hålla räfst,
inte vredgas för evigt -
då skulle livsanden förgås,
de levande väsen jag skapat.

Galaterbrevet 5:13-18 (Bibeln.se: gal 5)

Ni är ju kallade till frihet, bröder. Låt bara inte den friheten ge köttet något tillfälle, utan tjäna varandra i kärlek. Hela lagen sammanfattas i detta enda bud: Du skall älska din nästa som dig själv. Men om ni biter och sliter i varandra är det fara värt att ni gör slut på varandra. Nej, säger jag, låt er ande leda er, så ger ni aldrig efter för köttets begär. Köttet är fiende till anden och anden till köttet. De två ligger i strid så att ni inte kan göra det ni vill. Men om anden får styra er står ni inte längre under lagen.

Johannesevangeliet 17:9-17 (Bibeln.se: joh 17)

Jag ber för dem. Jag ber inte för världen utan för dem som du har gett mig, eftersom de är dina. Allt mitt är ditt och allt ditt är mitt, och jag har förhärligats genom dem. Jag är inte längre kvar i världen, men de är kvar i världen och jag kommer till dig. Helige fader, bevara dem i ditt namn, det som du har gett mig, så att de blir ett, liksom vi är ett. Medan jag var hos dem bevarade jag dem i ditt namn, som du har gett mig. Och jag skyddade dem, och ingen av dem gick under utom undergångens man, ty skriften skulle uppfyllas. Nu kommer jag till dig, men detta säger jag medan jag är i världen, för att de skall få min glädje helt och fullt. Jag har gett dem ditt ord, och världen har hatat dem därför att de inte tillhör världen, liksom inte heller jag tillhör världen. Jag ber inte att du skall ta dem ut ur världen utan att du skall bevara dem för det onda. De tillhör inte världen, liksom inte heller jag tillhör världen. Helga dem genom sanningen; ditt ord är sanning.

Läsning sön 4 e påsk: Vägen till livet - Årg 3

Bild: "På väg ut från S Maria degli Angeli i Assisi", foto kwn

Tredje årgångens textläsning enligt Svenska evangelieboken:

2 Mosebok 13:20-22 (läs mer i Bibeln.se: 2 mos 13)

De bröt upp från Suckot och slog läger i Etam, vid randen av öknen. Om dagen gick Herren framför dem i en molnpelare för att visa dem vägen, och om natten gick han i en eldpelare för att lysa dem. Så kunde de vandra både dag och natt. Molnpelaren gick ständigt framför dem om dagen och eldpelaren om natten.

1 Thessalonikerbrevet 5:9-11(läs mer i Bibeln.se: 1 thess 5)

Gud har inte bestämt oss till att bli offer för vreden utan till att vinna frälsning genom vår herre Jesus Kristus, som har dött för oss för att vi skall leva tillsammans med honom, vare sig vi nu är vakna eller sover. Därför skall ni trösta och bygga upp varandra, så som ni ju också gör.

Johannesevangeliet 13:31-35 (läs mer i Bibeln.se: joh 13)

När Judas hade gått sade Jesus: "Nu har Människosonen förhärligats, och Gud har förhärligats i honom. Är nu Gud förhärligad i honom skall Gud också förhärliga honom i sig, och han skall snart förhärliga honom. Ännu en kort tid är jag hos er, mina barn. Ni kommer att söka efter mig, och jag säger nu till er vad jag sade till judarna: Dit jag går kan ni inte komma. Ett nytt bud ger jag er: att ni skall älska varandra. Så som jag har älskat er skall också ni älska varandra. Alla skall förstå att ni är mina lärjungar om ni visar varandra kärlek."

Psaltaren 147:1-7 (läs mer i Bibeln.se: ps 147)

Halleluja!

Det är gott att sjunga vår Guds lov,
lovsång är skön och ljuvlig.

Herren bygger upp Jerusalem
och samlar det skingrade Israel.

Han ger läkedom åt de förtvivlade,
han helar deras sår.

Han bestämmer stjärnornas antal
och ger dem deras namn.

Vår Herre är stor, hans kraft är väldig,
hans vishet är utan gräns.

Herren stöder de svaga,
de gudlösa slår han till marken.


Tacka Herren med sång,
lovsjung vår Gud till lyra,