En gammal blogg

1. Jag tittade på mina dagboksanteckningar från 2005, när jag jobbade på ett museiprojekt. De går att läsa fortfarande. Jag borde göra något liknande nu och använda bloggen för att kortfattat redogöra för allt jag gör under en dag. Så här kanske:
2. Samarbete i webbdokument. Jag är med i en inköpsförening och vi gör våra beställningar med hjälp av en bra tabell, där alla summor räknas fram automatiskt. Nu har vi bestämt oss för att prova att fylla i tabellen på nätet. Google-dokument en gratisresusrs för att dela dokument på nätet och vi har lagt upp vår tabell i detta medium. Alla medlemmar kan redigera i tabellen hemifrån den egna datorn. Jag lyckades fylla i några varor som jag ville beställa. Summan dök upp automatiskt längst ner i min kolumn precis som det ska vara. Däremot lyckades jag inte lägga in en ny kolumn. Jag kunde inte få in matematiken så att den gjorde samma uträkningar som den kopierade kolumnen. Kanske kan man lära sig detta.
3. E-post för samverkan är väl det mest använda kommunikationsmedlet. jag blir alltid nervös för att glömma någon, när jag skickar ut meddelanden. Alltid är det någon ny adress som kommit och det är lätt att någon faller bort. Jag borde skaffa en rutin för detta. Det är en enkel grej, men jag fastnar ofta på sådana saker. Så det tog jag itu med och gjorde en adresslista.
   

Länkar

1. dagboksanteckningar från 2005
2. Googledokument
   

Estetik i informationshantering, om att förvalta kunskap

Estetiken har olika metoder att hantera flyktiga fenomen, som kan komma att bli viktiga i framtida språkbruk, eller ligger till grund för historiska skillnader i förståelsen av uttryck och språkliga fraser. För att kunna använda språket effektivt som redskap i kunskaps-hantering behöver systemutvecklare ta hänsyn till flera dimensioner av språk som hör till estetikens traditionella kunskapsområden. Ett perspektiv på språk som utvecklats ur en kritisk begreppshistorisk aspekt kan bidra till effektiviteten i globala långsiktiga projekt för systemutveckling, informations- och kunskapshantering.
Ords och frasers mening utvecklas i praktiska användarsituationer. På detta sätt föds framtidens språk ur samtidens livsvärldar. Nya miljöer skapar uttryck och sensibilitet, som lägger grunden för framtidens vardagsspråk. Estetiken bidrar med ett perspektiv som tar oss till uppmärksamhetens gräns, platsen där vi säger till oss själva: "Detta finns" eller "detta är skönt" eller "detta är obehagligt". Estetik i denna förståelse handlar om det möjliga och det utopiska, inte som motpoler, utan som spår av processer där upplevelser träder fram och får sina namn i en mångfasetterad praxis. Estetikern kan i ett utvecklingsprojekt bidra med kompetens från flera olika områden, bland andra:
Begreppshistoria: De flesta ord vi rör oss med har haft en rad olika användningar genom historien. Ordens mer eller mindre kända bibetydelser ger språket en klangbotten, samtidigt som de ger oss möjlighet att variera vår användning av ett ord så att det kan få betydelser som är anpassade till nya situationer. Den mångtydighet som uppstår på detta sätt medför också svårigheter.

Hermeneutik: I praktiska situationer formar vi en intuitiv förståelse av vad någon menar med ett uttalande med hjälp av våra förutfattade meningar. Det kan leda till missförstånd, men det finns metoder för att reda ut och skapa förståelse när tolkning krävs.

Praxisperspektivet: Det är grundläggande för språkförståelsen att man känner till hur det aktuella språkbruket skapats i en tradition, konkreta livssituationer och i levande samtal som kännetecknar en kultur. Kunskap är i grund och botten praktisk och handlingsburen för att använda ett uttryck ur den aktuella debatten om förmedling och bevarande av praktisk kunskap.

Begreppsmodellering: Estetikens mångfasetterade perspektiv på språket gör uppgiften att modellera begrepp annorlunda, samtidigt svårare och mer utvecklingsbar. Här finns stora möjligheter att skapa dynamiska hybrider och verktyg för att anpassa den globala ordförståelsen, så att även de mest lokala krav kan specificeras och tillgodoses vid behov

Ontologiutveckling: En modern trend är att göra kartor över kunskapsfält, som när de grundar sig på ett väletablerad språkbruk och uppfyller vissa formella kriterier kan kallas ontologier. Ett av de mest lovande sätten att skapa ontologier är att utgå från etablerad praxis i stora organsiationer. Den internationella museirörelsens organisation ICOM har i ett avknoppat projekt kallat CIDOC/CRM etablerat en kärnontologi för kulturarvsbegrepp som ISO-standard 2006. I ett utvecklings-samarbete med representanter från bibliotekens och arkivens internationella samarbetsorganisationer bedrivs diskussioner om harmonisering av auktoriteter med utgångspunkt från CIDOC/CRM. Dessa diskussioner skapar ett betydelsefullt forum för metod-, språk- och kunskapshantering i kulturarvsektorn, som har universella tillämpningar inom hela ABM-sektorn.

Wikipediaredigering är roligt för nybörjare!

Idag gick jag in och redigerade i artikeln om Lenabergs kalkbrott. Det var samtalen med Anders under vandringen till Edshammar som inspirerade mig att pröva.

Jag började kolla länkar och fann att gråstensvarp, skrotstensvarp och varp borde länka till samma sida nämligen varp (malm). Så jag försökte länka men kom bara till sidan varp där tre betydelser av ordet växlas till olika artikler. Emellertid upptäckte jag snart att mina redigeringar korrigerats och snart fick jag ett meddelande från den som gjort det. Någon håller koll och ger bra tips åt nybörjare. Det var roligt. Så nu ska jag läsa in mig lite mer på vad jag kan göra i Wikipedia. Det kändes verkligen som en uppenbarelse att mina länkningar till varp (malm) kunde visas som exempel användningar av ordet med ett knapptryck. Det här kanske öppnar ett härligt medium för att skapa och undersöka begreppshierarkier, synonymordlistor etc.

Nåväl jag ska fundera vidare och testa olika lösningar och se vad jag kan lära. Utvärderingen får dröja ett tag.

Om frihetshatten

Bild: "Frihetshatt på promenadkäpp UMF01928 i Museum Gustavianums samlingar", bearbetat foto: kwn

Min goda spatserkäpp af vildapel, med guldknapp i skapnad av en frihetshatt, testamenterar jag till min vän och menniskornas vän Generalen Washington

(s. 113 Benjamin Franklins testamente citerat av J C A Bauer, i Nöjsamma anecdoter från det adertonde århundradet, 1805, i sv. övers. 1818)


Frihetshatten är en urgammal symbol som var enormt populär som symbol för frihet i samband med nationell frigörelsekamp från 1500-talet till 1900-talet. I Sverige är begreppet inte så känt. Trots att det finns belägg för ordet i böcker sedan minst 1818, så är det inte upptaget i SAOBs webbupplaga, som annars är mycket omfattande. Jag har sammanställt en webbpresentation av begreppet med bilder, historiska anekdoter, synomymer och källhänvisningar i mycket komprimerad form.

Det var Håkan Eriksson antikvarie i Museum Gustavianums föremålsarkiv som introducerade mig för frihetshatten och tillsammans tog vi de första stegen mot att tolka symbolen på två promenadkäppar i samlingarna. Hos Harald Nilsson på Myntkabinettet fick vi nya informationer. Två snarlika medaljer med frihetshatten hade präglats av Hattpartiet 1756 och Gustav III 1782. Jag fann också ett mynt från Gustaf II Adolfs tid som tycktes bära frihetshattens symbol. Den tolkningen bekräftas av ett stort antal 1600-tals tryck som jag tittat på i Kart- och bildsamlingarna på Uppsala universitetsbibliotek och Kungliga Biblioteket.

Jag arbetade en tid med runstavarna på Gustavianum med Christina Risberg och Håkan Eriksson som underbara handledare. Jag skulle göra samlingen tillgänglig i en digital katalog. Det är lättare sagt än gjort, eftersom runstavarna bär på så mycket information. Idag är det väldigt få människor som kan läsa och tolka informationen i olika varianter av de gamla runkalendrarna. Samtidigt skulle jag utforma och testa bra arbetsmodeller och former för liknande projekt i museivärlden. Jag hade hoppats att få arbeta med detta fram till pensionen om femton år. Det är verkligen ett långsiktigt projekt. Tyvärr har jag inte lyckats finansiera mitt arbete, vilket innebär att jag saknar både resurser och mandat att arbeta vidare med det stora materialet jag samlat på mig.

Mappen som heter runstavar på min dator innehåller 17 000 filer och även om bara en fjärdedel av dessa är unika bild, respektive textfiler eller tabeller, så blev det en hel del jag kom att samla på mig. Jag gjorde en digital katalog med ett femtiotal av runkalendrarna som publicerades på en webbsajt med inloggning, men så vitt jag vet går den inte längre att komma åt. Jag har valt att lägga ut en av sidorna ur katalogen på min egen webbplats. Sidan utgör en översiktlig presentation av begreppet frihetshatt i flera olika dimensioner.

Forskare i världsklass?

Bild: "Evangelsiten Lukas med geometrisk analys av bildkompositionen", bearbetat foto från Uppsala universitetsbibliotek (ur Sturzenbeckerevangelariet, MS Gr. 9 139v)

Ibland är Webben trösterik. Även om jag är arbetslös och upplever att min akademiska karriär är helt urspårad så har jag i alla fall någon sorts internationell ryktbarhet. Jag toppar en träfflista i Google där många av experterna i mitt forskningsområde också finns med. Gör inte det mig till en forskare i världsklass? Jag vill i alla fall tänka så. Så läs mitt säljbrev:

Jag är humanist med bred kulturvetenskaplig kompetens. Jag doktorerade 2001 i ämnet estetik på en avhandling om det omvända perspektivet som förekommer i bland annat ikonernas bildrum. Den engelska sammanfattningen av min avhandling toppar idag en lista i Google med 403 000 träffar på sökuttrycket inverted perspective. Jag upptäckte att Google kan översätta sidan automatiskt. Det blir ingen vidare svensk text. Jag har nog skrivit allt för komprimerat med mycket komplexa satser som följd.

Jag fokuserade i min forskning på hur de kritiska begreppen i detta fält har använts och utvecklats under 1900-talet. Jag är intresserad av begreppshistoria och hur orden som vi använder för att beskriva konstverk samspelar med förståelse och upplevelse. Det har gjort att jag arbetat en hel del med bildananlys och samspelet mellan ord och bild.

• Jag har arbetat med runinskrifternas ornamentik, runstavarnas komplexa informationsmängder och med beskrivningar av slöjdföremål.
• Jag har arbetat i dialoger med konstnärer, med dokumentation, presentation och utvärdering av konstnärliga projekt.
  
• Jag använder webben som huvudsaklig informationskälla och är tränad i faktavärdering och allmän bedömning av olika aspekter på innehåll och presentation på webben.
• Jag kan sammanställa översikter, citera goda källor korrekt och skriva sammanfattningar som lyfter fram kärnan i utredningstexter och styrdokument som handlar om kulturarvsfrågor.

Bildanalys

Bildanalys har många grenar. Jag har sysslat med:

• Färg skapas i en samverkan av fysiska och perceptuella faktorer som man behöver närma sig på olika sätt. . Färger har symbolvärden och kulturhistoria, liksom färgorden har begreppshistoria som vittnar om människors behov av urskiljning.
• Ljus och skugga är viktiga rumsbildande aspekter med slagskugga, självskugga och högdagrar som huvudkategorier. Skuggan kan ha påtaglig färg.
• Bildrummets uppbyggnad skiljer sig kraftigt i olika traditioner. Det påverkas av faktorer som till exempel perspektiv, omvänt perspektiv, simultan succession (flera tidsmoment i samma bild) och hänsyn till konstansfenomen.
• Komposition går att analysera geometriskt och i termer av proportioner, "gyllene snittet" har till exempel flera olika geometriska och algebraiska uttryck.
• Bildmedier har olika egenskaper, målningen bär spår av färgens och verktygens samspel, den tryckta bilden har spår som är karaktäristiska för tillverkningsprocessen.
  
• Sedan kommer bildinnehållet som ofta kan analyseras med utgångspunkt från genre-, stilbegrepp och motiv. För att tolka bilder i ett historiskt sammanhang är semiotiska modeller användbara, bilden är ett tecken i ett språkligt system och består av element som sammanfogas med stöd av en bildsyntax för att bli meningsfulla meddelanden i en social gemenskap.
  
• Runt bilderna finns en rad olika aktörer. Beställare, konstnären med sina lärlingar, kritikern, curatorn, gravören, fotografen, ägaren, copyright-bevakare etc.