Klomp(kd) och Kamil(fp) försvarar kemiskt Gulag?

Anna Karin Klomp(kd) och Ismael Kamil(fp) har drivit en hätsk kampanj och lobbyverksamhet mot RFHLs läkemedelsprojekt under en längre tid.

Det verkar som om ingen uppmärksammat dem på att de sysslar med något som har skrämmande paralleller i politiska diktaturer när man berövar en fristående patientorganisation medlen som finansierar stödverksamheten för människor som försöker ta sig ur ett medicinberoende som gör livet outhärdligt. Skrämmande många människor har hamnat i ett situation i samhällets marginal där medicinernas biverkningar och beroendeframkallande effekter gör det dagliga livet till en tortyr. När människor runt omkring inte ser detta och förstår orsakerna bakom en människas lidande skapas en isolering som är värre än att leva bakom murar.

I Sverige skapar läkares missbruk av beroendeframkallande preparat för att medicinera bort sorg, rädsla och ilska i vanliga mänskliga krissituationer ett kemiskt Gulag som inte är värdigt ett demokratiskt och kristet land. Tyvärr handlar det om många människor som drabbas. Ett skrämmande exempel: Periodvis har 5% av barn mellan 5 och 20 år behandlats med antidepressiv medicin som kan medföra biverkningar och beroende som konserverar ett sjukdomsliknande tillstånd.

Jag är en av många i Sverige som på eget bevåg tagit steget att trappa ned medicineringen för att det gjort livet outhärdligt. Det var 1986 som jag trots varningar och hot från läkare och sjukvårdspersonal valde att ta risken att sluta med medicineringen för att se om jag inte egentligen skulle kunna leva ett värdigt liv. Jag är idag en av många friska ansvarstagande människor som återerövrat ett liv i oberoende med vanliga arbeten, med familjer, vänner och ett socialt liv, när väl vi tagit oss igenom den svåra tiden av abstinens och social stigmatisering.

Det är bland annat erfarenheter som dessa som patientorganisationerna förvaltar. Människor som blivit svikna och hotade av okunniga människor i vårdapparaten kan få tillgång till kunskap, förståelse och erfarenhet som gör det möjligt att se en ljusning i den kemiska mardrömmen av biverkningar och beroende. Våra erfarenheter vittnar om att det finns en väg tillbaka. Det är mycket märkligt att landstingspolitiker som Anna Karin Klomp och Ismael Kamil kan motivera sin kampanj mot RFHL. Det är som om Folkpartiet och Kristdemokraterna skulle sluta upp bakom en tortyr- och isoleringspolitik som liknar ett kemisk Gulag. I Sverige 2010.

Marguerite Porète en förförståelse

 Marguerite Porète brändes på bål 1 juni 1310 och genom ett märkligt sammanträffande fick jag reda på hennes existens några dagar efter att jag varit med om att fira det tvivelaktiga 700-årsjubileet för Vendels kyrka.

Det var på Friktioner 2010 som jag fångades av NNs performancekonstverk The Path där Mats Nyberg sågade till en korsformad figur av en stock på Celsiustorget och NN, Nito Vega tillsammans med Nanna Castillo släpade stocken under en timme upp till planen framför domkyrkan via Carolinabacken. Det var i själva verket mitt arbete att dokumentera verket, så jag använde alla mina resurser för att lägga märke till olika aspekter av verket.

Jag lade märke till Nannas ansikte som uttrycket hennes kamp med stocken och frågade henne efteråt om detta. Det hade blivit som en dialog med stockens ansikte som ett Kristusansikte. Under samtalet nämnde Nanna sitt stora intresse för martyren Marguerite Porète och jag kände igen tankarna som besläktade med en av mina favoriter bland  medeltida filosofer Mechthild av Magdeburg.  Så jag har letat upp några fragment och sammanfattningar som finns tillgängliga online. Och det är sant att Marguerite Porète's visioner klingar mot mina personliga erfarenheter på ett sätt som ger 700-årsjubilerandet en ny och godare mening. Vendels kyrka i all ära, men hon är troligen snarare 740 än 700 år i år.

Så här föreställer jag mig att man kan skissa en förförståelse för själens arbete som börjar i begäret och kan leda till en enhet med Gud.

• När jag älskar vänder jag min uppmärksamhet utåt mot den andra.
• Med älskandet följer begäret efter den andras uppmärksamhet.
• Med begäret följer svartsjukan på den andras uppmärksamhet när den vänds åt ett annat håll än mig.
• Med svartsjukan följer tillintetgörelsen av jaget
• Med tillintetgörelsen av jaget följer längtan efter Guds Nåd
• Längtan efter Guds Nåd vänder begärets riktning
• Begäret till Gud sätter kärleken till jaget ur spel
• När kärleken till jaget sätts ur spel blir svartsjukan en bild av en brist i mitt förhållande till Gud
• Bilden av Guds svartsjuka blir en riktningsvisare till ett riktigt förhållande till Gud.
• Riktningsvisaren pekar mot ett spel som driver själen mot enhet med Gud
• Själen kan på det sättet bli ett uttryck för Guds kärlek

OTHER WOMEN'S VOICES, Translations of women's writing
before 1700 - Marguerite Porete /Porette /Marguerite of Hainaut (d.1310)
Marguerite Porète: The Mirror of Simple Souls, The Exerpted Text: Chapters 119 - 122, publicerade (och översatta?) av Bonnie Duncan 1995
 How Women Like Sappho, Marguerite Porete, and Simone Weil Tell God, Anne Carson, Common Knowledge 8.1 (2002) 188-20

Friktioner 2010

Just nu är jag helt upptagen med FRIKTIONER en performancefestival som arrangeras av min vän SU-EN Susanna Åkerlund och Uppsala Konstmuseum i samverkan med Uppsala domkyrka. Susanna är en chef som vet att sysselsätta sina anställda dygnet runt. Jag skriver katalogtexter och en del bakgrundsmaterial.

Men det är underbart inspirerande att få arbeta med konst som möter och brottas med den kristna traditionens stora teman. Öppningsdagen omfattade en korsvandring från Celsiustorget till domkyrkoplan, som fullbordades i en performanceinstallation i kyrkan med gråterskor, Maria som mjölkgiverska och en Pieta. Det blev som en anatomisk undersökning i sorgens levande kött.

Intressant är att UNT.TV gjort ett fint inslag om händelsen i domkyrkan. Se!

Friktioner har en egen blogg i år som Konstmuseet sköter. Gå dit och titta närmare på programmet.

Katedrulen, katastrofer och Picasso

Upplevelsen av att vara i Den Nue Kunstkatedrulen är fanstastisk. Det är som att vara i en saga som berättar sig själv, eftersom alla de olika inslagen i katedrulen börjar interagera av sig själva med omgivningen och varandra.

Den stora katedrulmodell som fyller galleriet har förebilder som gör sig påminda. Det är Ingolf Keijsers Flyktvagnen, som en gång tvingade besökarna att tränga sig in i Galleri 1. Den var hopsatt av träbitar i en krokiliknande stil. Under fastan finns Keijsers verk Korsnedtagningen uppställt i Domkyrkans södra transept. Vi gick igenom kyrkan på en promenud och stannade till inför detta verk. Det framstår som nästan självlysande eftersom det är belyst av strålkastare vilkas ljus fångas och återspeglas av det varmt ljusgula träet.

Självklart kom vi också att tänka på Lars Wilks verk Babels torn som femton meter högt reste sig i Bror Hjorts Hus trädgård. Även om associationerna inte känns helt trevliga så uppstår lätt kopplingar mellan hundkatedrulerna och den aktuella Wilksskandalen. Jag kom att tänka på att jag hade gjort ett verk med anknytning till Babels torn där jag försökte leva mig in i den provokativa skandalkonstens medium och lyckades över förväntan. Den Första Stenen kom till genom en stark impuls som jag inte kunde motstå. Jag lärde mig otroligt mycket genom att härma konstnärens teknik och provocera konstetablissemanget. Det var därför som jag ville ställa ut verket i katedrulen. Där fanns ett planerat utställningsrum som jag fick lov att överta efter en installation av tidningspapper som knappast fångat publikens intresse. (Den Första Stenen består av ett antal fragment av en tegelsten som trycktes mot Babels Torn 7 juni 1995 och sedan slogs sönder för att säljas bit för bit, samt en kort bräda som sågades i tre delar och signerades.)

Men när vi nu ändå är inne på de här stora associationsbanorna, där bibliska katastrofer blir sekvenser i tolkningskedjan, så har katedrulen faktiskt element som direkt visuellt pekar mot Picassos verk Guernica. En hästskalle som skriar mot himlen genomstungen av splitter kröner katedrulmodellen.

Drular inte alltid rosa

Tyvärr vara det bara önsketänkande och saga att jag som Museum Gustavianums Lucia 2006 skulle ha burit en luciakrona med snoppar formade av Aftonbladets Sportbilaga. Dokumentationen från händelsen visar tydligt att vanligt tidningspapper kommit till användning i denna performance. Men jag önskar i efterhand att de varit lite mera rosa. Förbindelsen mellan snoppen och kroppens insida som chockerande naken visades upp på Gustavianum när Eva installerade Hjärtat i anatomiska teatern i ett bidrag till forskningen kring organdonation blir klarare genom den rosa färgen. Köttet är rosa!

Den svenska granen visades i Uppsala 2006. Den hade snoppar av rosa aftonbladsbilaga och blev med rätta omskriven i Aftonbladets sportbilaga, ett unikt inslag. Sedan visades verket med de rosa snopparna på Svenska ambassaden i Tokyo.

I Den Nue Konstkatedrulen finns en rosa fallosliknande form nära toppen. Den är också gjord av Sportbilagan. Vi pratade med en journalist från Aftonbladet och lät oss fotograferas med Katedrulens inslag av Aftonbladet i bakgrunden. Vi hade roligt och mycket gemensamt, men jag skäms för att jag hittade på att snopparna i luciakronan var rosafärgade. Däremot kan jag fortfarande tänka mig att lussa för sportredaktionen. Då lovar jag att lussekronan skall vara Aftonrosa till Lars Johan Hiertas ära.

- Ett brev i anslutning till Eva Högbergs under 2006 utställda fallosobjekt sedan jag gjort ett par hemsidor om Evas verk Den svenska granen och Så skimrande var aldrig havet och blivit engagerad i dem.

Uppsala januari 2007

Kära Eva,
så synd att vår träff inte blev av. Inte desto mindre känns det som om vårt gemensamma snoppprojekt har en nästan magisk energi att binda samman olika typer av kunskap i min forskning. Ända sedan jag blev Museum Gustavianums Lucia, eller som jag nu skulle säga Staffansgumma med snoppar av tidningspapper i lussekronan, har jag arbetat med innebörden av dina installationer.

Det finns ett verkligt samband mellan de kalenderpussel som jag lagt med dagarna från Lucia till påsk och ditt verk Så skimrande...

Den sammanbindande tråden är Paulus omvändelse som firas 25 jan (ja dagen för vår planerade träff). Paulus var med när den förste martyren Stefan stenades till döds. Han drabbades härvid av mordlust och började organisera förföljelsen av de kristna, men mitt under denna kampanj mötte han Kristus och blev omvänd. Stefans dag placerades på juldagen i anslutning till Kristi födelsedag, eftersom martyrens dödsdag betraktas som den himmelska födelsedagen för kristenhetens första martyr. Den första människan föddes till det kristna himmelriket, nästan på Kristus jordiska födelsedag. Så förbinder man symboliskt uppstigning med nedstigning i den kristna kalendern. Förföljelsen av de kristna i anslutning till Stefans död kan på ett liknande sätt spegla Herodes förföljelse av barnen i Betlehem. Skördeundret som vi funnit vara kopplat till Lucia och Staffansvisorna markerar gränsen för en förföljelse på samma sätt som Pauli omvändelse. Detta om kalenderns olika sammanhang.

Låt oss ni istället titta på Paulus där hans resa börjar. Han är med och ser hur en människa stenas till döds och blir så upptänd av händelsen att han vill mörda alla kristna. Det här är en fullständig invertering av en händelse i evangelierna, nämligen Kristus som ser sina landsmän i begrepp att stena en kvinna som de kallar äktenskapsbryterska och hejdar dem med den berömda frasen - Må den som är utan skuld kasta första stenen. I själva verket har vi två situationer som till sin struktur liknar motivet i ditt verk. Vi har ett antal män som betraktar och kommenterar andra (eller någon annan, respektive något annat) som befinner sig i mörkret och utsatta för betraktarnas dömande blickar. Gubbarna är upptända, men vi vet inte hur de kommer att agera. Däremot kan vi se de bibliska berättelserna som möjliga versioner av vad som skulle kunna hända. Huvudpersonen betraktaren av konstverket i det ena fallet och den judiska mannen inför en lynchmobb i det andra, har möjlighet att påverka utfallet. Tummen upp offret räddas tll livet och lyncharna går avsnoppade hem till sitt igen. Tummen ner - offret blir martyr och den brinnande lusten tänder en eld som sprider förföljelsen till hela världen.

Säg nu att vi har för mycket kukar i konsten. Uttrycket får en helt ny innebörd.

kalenderdatum

13 dec staffanupptågets avdrift vid 1260-tal koppling till sköredeundret i uppländska Staffansvisor och i Vendelkyrkans optiska arrangemang
25 dec stefan den förste martyren paulus förföljaren börjar sin resa
24 jan st erik benvandringen - en frej ritual
25 jan pauli omvändelse förföljarens resa slutar ap 9:1-9

25 mars som årsskifte och påskdatum,
Lithberg 213. Paulus mot månkalender Kol 2:16ff
--- 215f. "Mot den bakgrund, som nu tecknats, är det knappast överraskande att ivriga strävanden gjorde sig gällande att förflytta det borgerliga nyåret från den julianska kalenderns 1jan. till påsken eller till den 25 mars." --- "I det påvliga kansliet tillämpades den vid sidan av juldagen som årsskifte sedan mitten av 900-talet och fram till Bonofacius VIII (+ 1303)"

Pilgrimsleden viftas i Årummet

Visa Stråsjöleden på en större karta