Det var så roligt att vara med i karnevalståget. Först hade jag lite svårt att finna min grupp, men sedan hade vi det härligt tillsammans i flera timmar av rytm, dans och gemenskap.

Många kantade karnevalstågets väg och glada människor dansade med lite grann i trängseln. Tänk att få dansa på gatorna. Det är toppen och jag vill vara med om en karneval nästa år igen.

Kulturernas karneval 16 maj

På lördag 16 maj är det karnevalståg i Uppsala. Jag skall gå med fast jag aldrig lyckades få fatt på Maracatu-rytmerna. Jag har målat ett standar, som jag ska bära i tåget.

Om Turid

Min vän Charlotte sjöng en visa om kärlekens smärta för mig. Den är vacker som en 1400-talsminityr. Melodierna väver sig om varandra som bladornamentik i en frodig medeltidsillustration till Romanen om rosen, den första romanen som lade grunden till alla våra begrepp om romantik.

När jag hör Charlotte kommer jag att tänka på en av den progressiva musikrörelsens mest spännande sångerskor. Ingen sjöng med sådan intensitet som Turid. Nu är hon nästan bortglömd. Men några låtar finns på YouTUbe. En läckerbit på 35 sekunder ur Selma världserövraren ger en god uppfattning om Turids trick. Lyssna gärna på Balladen om BB också. Jag hittade texten till Selma... som är skriven av Margareta Lundmark, den handlar om en kvinnas bittra öde i bostadsdjungeln där den sista boningen till slut gör henne till ett med jorden. Det är en typisk Turidlåt med andra ord,mjuk, melodisk, melankolisk, klagande och förbannad på samma gång. Det var också Turid som sjöng in Flamma Stolt... tillsammans med Jan Hammarlund. Den handlar om att bränna flaggor. Den blev åtalad. Sin tids rondellhund var den. Men Turid är en innerligt älskande människa:

"amerikaner, nota bene, vi vill inte bränna er. vi vill bara, vi vill bara, bränna erat jävla stjärnbanér"

När jag tänker på Turid är det ändå ofta hennes tolkningar av folkvisor som sjunger inom mig. "Sakte dansen trå - danse ikke gråte nå..." till exempel är en fras jag aldrig glömmer.

Skolporträtt av Irja

Idag gjorde jag färdigt en teckning av Irja, som hon beställt. Det var hon som förklarade sig nöjd med den. Jag skulle annars ha suddat ut näsan och ögonen och gjort om dem. Nu tog jag istället ett foto. Kanske gör jag ett nytt försök med att teckna av samma kort senare

Se Roslings värld

Även jag har blivit Hans Rosling fan! Se filmen Roslings värld på SVT på TV eller på webben. Ett par riktiga klassiker till föredrag finns på Hans' blogg http://roslingsblogger.blogspot.com/

Man kan pröva hans statistikprogram on line på siten Gapminder. Det är upplysande och helt revolutionerande fakta om en värld som snabbt förändras till det bättre i vissa avseenden. Glada nyheter som ger hopp.

Majstång och frihetskamp

I den medeltida kalenderna firades korsmäss 3 Maj, något som kristna aktivister tagit upp igen och förvandlat 1 Maj till en upptakt till korsmäss. Det har varit en internationellt spridd festdag i den katolska världen tills påven tog bort dagen från den liturgiska kalendern 1960. I Mexiko bevarades dock dagen som helgdag, eftersom det var en varmt omhuldad festdag för byggnadsarbetarfacket. En hel del av urgamla karnevalstraditioner lever kvar här. Bland annnat väljs en Majdrottning och ibland reses majstång.
("The Day Of The Holy Cross - May 3rd", Judy King )
När jag läste om 1 Maj så blev jag nyfiken på majstångens historia och hittade en artikel som jag läst tidigare med stor förtjusning. Den finns lyckligtvis tillgänglig på det öppna nätet. Det är "Liberty caps and liberty trees", av J. David Harden först publicerad i Past & Present , Feb, 1995 .

Författaren utreder sambandet mellan majstången med frihetshatt i den amerikanska revolutionens ikonografi och frihetsträdet som blev en symbol för den franska republiken. Här uppstår ett skrämmande sammanträffande, eftersom det frihetsträd som symboliserade det amerikanska upproret i Boston 14 augusti 1765 pryddes med en minnesplakett 11 september samma år.

Att majstången i Amerika har dessa konnotationer av uppror mot ekonomiska orättvisor kanske ligger bakom 1 Majfirandet, eftersom generalstrejken för åtta-timmars dagen inleddes i Chicago 1 Maj 1886. Frihetsmössan omformad till en klämtande klocka får en klarare innebörd genom detta.

Enligt den franske biskopen och frihetsledaren Henri Gregoire som skrev en essä om frihetens träd, en symbol för den nya republiken, planterades det första frihetsträdet i Vienne 1 Maj 1790. (Harden s10) Gregorie kämpade för frihet åt förtryckta judar och för slaveriets avskaffande. Han följdes till graven 20 Maj 1831 av 20 000 människor, många av dem svarta och judar, enligt Wikipedia.

Vi vet från andra källor att Gustav III, som även han använde frihetshatten som symbol var engagerad i kampen mot anarkismen, som han såg som en fara för alla monarkier i Europa. Hans sista stora krigsprojekt var ett försök att, med stöd från Ryssland gå in i Frankrike med 30 000 man för att rädda landets monark och sätta stopp för anarkismen som spred sig i landet. (Bidrag till konung Gustaf III:s historia av Ivar Ejlert Schartau, 1826) Skottet på maskeradbalen 16 Maj 1792 ledde till kungens död och satte stopp för dessa planer. Även här spökar frihetshatten. I Paris gavs samma vår Voltaires pjäs Caesars död, där scenografin hämtats från en målning av David med samma motiv. Skisserna till denna målnng gjordes i den romerska villa där den tyske författaren Winkelmann fann framställningen av frihetshatten på en stång och länkade den till hstorien om hur Brutus och hans medhjälpare sprang genom staden och utropade tyrannens död med frihetshatten som ett tecken på en lans. (Harden s 13)

Chicagomartyrerna och 1 Maj

Bild: från Anarchy Archives: Haymarket massacre

1 Maj firas till minne av dem som dömdes till döden som anstiftare till oroligheter i Chicago i samband med en generalstrejk till förmån för åtta-timmars-arbetsdag som utlystes 1 maj 1886. Anarchy Archives har en rad resurser för vidare forskning kring Haymarket-massakern i Chicago. Lägg märke till frihetsmössan som formats om till en klocka, på den lilla bilden i centrum.

Första maj är en dag att minnas de fyra anarkisterna - chicagomartyrerna - som den amerikanska staten dömde till döden för deras åsikters skull.

"Samma rubriker då som nu - om vi inte gör något åt det", Mikael Altemark, Yehlah, Måndag 08 april 2002
http://www.yelah.net/articles/kronika02040

År 1886 hölls ett möte i Chicago lett av en grupp anarkister som krävde att åttatimmars arbetsdagar skulle införas. Mötet ägde rum i Haymarket Square och slutade väldigt olyckligt. En bomb kastades mot polisen som började skjuta mot demonstranterna. Detta är kallat Haymarketmassakern. Polisen grepp ett antal av de organiserade arbetarnas ledare och antingen sattes de i fängelse eller blev de avrättade.
Det framkom senare att det var poliser som hade kastat bomben. Till minne av ”Chicagomartyrerna” och för att samordna kampen om åttatimmarsarbetsdagar förkunnade Andra internationalen 1888 första maj som generalstrejkens dag.

"Första maj, arbetarrörelsens internationella högtidsdag", Michaela Olofsson, Furulunds webbtidning 2008-04-30
http://webnews.textalk.com/se/article.php?id=323942

De första 1 maj demonstrationerna samlade 150.000 människor på 22 platser i Sverige.

I engelska Wikipedia utreds frågan om vem som kastade bomben. En del anarkister har hävdat att det var en provokatör anställd av polisen eller Pinkertons detektivbyrå som slängde bomben, men detta motsägs av vittnesmål från flera aktivister som sagt att bombmannen var en av deras egna.
http://en.wikipedia.org/wiki/Haymarket_Riot#Who_threw_the_bomb.3F

"Blodiga oroligheter utbröt med dödsoffer både bland de strejkande och polisen. Sju strejkledare greps och dömdes till döden efter summariska rättegångar. Av dessa avrättades fyra, en tog sitt liv och två fick dödsdomarna omvandlade till 15 års straffarbete."

"Sundsvall, 1890", Jacob Wiberg, Populär Historia 3/2001
http://www.historiskamedia.se/o.o.i.s?id=43&vid=612

Åtta kända anarkister anklagades för bombningen, och att sju av dem var födda utomlands fick den lokala opinionen att svänga till demonstranternas nackdel. Sju dömdes till döden och efter överklagande återstod fem, varav fyra hängdes 11 november 1887, eftersom den femte tog sitt eget liv med hjälp av en insmugglad dynamitladdning. Men 1893 benådades de tre överlevande av guvernören i staten Illionis, som konstaterat att rättegången varit grovt orättvis. Såväl domaren som juryn var enligt guvernörens rapport jäviga, utvalda av åklagarsidan.
"Haymarket Riot", West's Encyclopedia of American Law
http://legal-dictionary.thefreedictionary.com/Haymarket+massacre


Haymarketmassakerns efterspel gav möjligheter för andra Internationalen att på visa betydelsen av en gränsöverskridande kamp. Åklagarna försöker skapa sprittring i den fackliga kampen, men maktens ränker avslöjas och krisen skapar en global sammanhållning kring ett rimligt krav på begränsade arbetstider. Samma konflikter dominerar dagens samhälle, men arbetena idag är snarare vid tangentborden på datorerna, än vid de löpande banden.