Majstång och frihetskamp

I den medeltida kalenderna firades korsmäss 3 Maj, något som kristna aktivister tagit upp igen och förvandlat 1 Maj till en upptakt till korsmäss. Det har varit en internationellt spridd festdag i den katolska världen tills påven tog bort dagen från den liturgiska kalendern 1960. I Mexiko bevarades dock dagen som helgdag, eftersom det var en varmt omhuldad festdag för byggnadsarbetarfacket. En hel del av urgamla karnevalstraditioner lever kvar här. Bland annnat väljs en Majdrottning och ibland reses majstång.
("The Day Of The Holy Cross - May 3rd", Judy King )
När jag läste om 1 Maj så blev jag nyfiken på majstångens historia och hittade en artikel som jag läst tidigare med stor förtjusning. Den finns lyckligtvis tillgänglig på det öppna nätet. Det är "Liberty caps and liberty trees", av J. David Harden först publicerad i Past & Present , Feb, 1995 .

Författaren utreder sambandet mellan majstången med frihetshatt i den amerikanska revolutionens ikonografi och frihetsträdet som blev en symbol för den franska republiken. Här uppstår ett skrämmande sammanträffande, eftersom det frihetsträd som symboliserade det amerikanska upproret i Boston 14 augusti 1765 pryddes med en minnesplakett 11 september samma år.

Att majstången i Amerika har dessa konnotationer av uppror mot ekonomiska orättvisor kanske ligger bakom 1 Majfirandet, eftersom generalstrejken för åtta-timmars dagen inleddes i Chicago 1 Maj 1886. Frihetsmössan omformad till en klämtande klocka får en klarare innebörd genom detta.

Enligt den franske biskopen och frihetsledaren Henri Gregoire som skrev en essä om frihetens träd, en symbol för den nya republiken, planterades det första frihetsträdet i Vienne 1 Maj 1790. (Harden s10) Gregorie kämpade för frihet åt förtryckta judar och för slaveriets avskaffande. Han följdes till graven 20 Maj 1831 av 20 000 människor, många av dem svarta och judar, enligt Wikipedia.

Vi vet från andra källor att Gustav III, som även han använde frihetshatten som symbol var engagerad i kampen mot anarkismen, som han såg som en fara för alla monarkier i Europa. Hans sista stora krigsprojekt var ett försök att, med stöd från Ryssland gå in i Frankrike med 30 000 man för att rädda landets monark och sätta stopp för anarkismen som spred sig i landet. (Bidrag till konung Gustaf III:s historia av Ivar Ejlert Schartau, 1826) Skottet på maskeradbalen 16 Maj 1792 ledde till kungens död och satte stopp för dessa planer. Även här spökar frihetshatten. I Paris gavs samma vår Voltaires pjäs Caesars död, där scenografin hämtats från en målning av David med samma motiv. Skisserna till denna målnng gjordes i den romerska villa där den tyske författaren Winkelmann fann framställningen av frihetshatten på en stång och länkade den till hstorien om hur Brutus och hans medhjälpare sprang genom staden och utropade tyrannens död med frihetshatten som ett tecken på en lans. (Harden s 13)