Majstång och frihetskamp

I den medeltida kalenderna firades korsmäss 3 Maj, något som kristna aktivister tagit upp igen och förvandlat 1 Maj till en upptakt till korsmäss. Det har varit en internationellt spridd festdag i den katolska världen tills påven tog bort dagen från den liturgiska kalendern 1960. I Mexiko bevarades dock dagen som helgdag, eftersom det var en varmt omhuldad festdag för byggnadsarbetarfacket. En hel del av urgamla karnevalstraditioner lever kvar här. Bland annnat väljs en Majdrottning och ibland reses majstång.
("The Day Of The Holy Cross - May 3rd", Judy King )
När jag läste om 1 Maj så blev jag nyfiken på majstångens historia och hittade en artikel som jag läst tidigare med stor förtjusning. Den finns lyckligtvis tillgänglig på det öppna nätet. Det är "Liberty caps and liberty trees", av J. David Harden först publicerad i Past & Present , Feb, 1995 .

Författaren utreder sambandet mellan majstången med frihetshatt i den amerikanska revolutionens ikonografi och frihetsträdet som blev en symbol för den franska republiken. Här uppstår ett skrämmande sammanträffande, eftersom det frihetsträd som symboliserade det amerikanska upproret i Boston 14 augusti 1765 pryddes med en minnesplakett 11 september samma år.

Att majstången i Amerika har dessa konnotationer av uppror mot ekonomiska orättvisor kanske ligger bakom 1 Majfirandet, eftersom generalstrejken för åtta-timmars dagen inleddes i Chicago 1 Maj 1886. Frihetsmössan omformad till en klämtande klocka får en klarare innebörd genom detta.

Enligt den franske biskopen och frihetsledaren Henri Gregoire som skrev en essä om frihetens träd, en symbol för den nya republiken, planterades det första frihetsträdet i Vienne 1 Maj 1790. (Harden s10) Gregorie kämpade för frihet åt förtryckta judar och för slaveriets avskaffande. Han följdes till graven 20 Maj 1831 av 20 000 människor, många av dem svarta och judar, enligt Wikipedia.

Vi vet från andra källor att Gustav III, som även han använde frihetshatten som symbol var engagerad i kampen mot anarkismen, som han såg som en fara för alla monarkier i Europa. Hans sista stora krigsprojekt var ett försök att, med stöd från Ryssland gå in i Frankrike med 30 000 man för att rädda landets monark och sätta stopp för anarkismen som spred sig i landet. (Bidrag till konung Gustaf III:s historia av Ivar Ejlert Schartau, 1826) Skottet på maskeradbalen 16 Maj 1792 ledde till kungens död och satte stopp för dessa planer. Även här spökar frihetshatten. I Paris gavs samma vår Voltaires pjäs Caesars död, där scenografin hämtats från en målning av David med samma motiv. Skisserna till denna målnng gjordes i den romerska villa där den tyske författaren Winkelmann fann framställningen av frihetshatten på en stång och länkade den till hstorien om hur Brutus och hans medhjälpare sprang genom staden och utropade tyrannens död med frihetshatten som ett tecken på en lans. (Harden s 13)

Chicagomartyrerna och 1 Maj

Bild: från Anarchy Archives: Haymarket massacre

1 Maj firas till minne av dem som dömdes till döden som anstiftare till oroligheter i Chicago i samband med en generalstrejk till förmån för åtta-timmars-arbetsdag som utlystes 1 maj 1886. Anarchy Archives har en rad resurser för vidare forskning kring Haymarket-massakern i Chicago. Lägg märke till frihetsmössan som formats om till en klocka, på den lilla bilden i centrum.

Första maj är en dag att minnas de fyra anarkisterna - chicagomartyrerna - som den amerikanska staten dömde till döden för deras åsikters skull.

"Samma rubriker då som nu - om vi inte gör något åt det", Mikael Altemark, Yehlah, Måndag 08 april 2002
http://www.yelah.net/articles/kronika02040

År 1886 hölls ett möte i Chicago lett av en grupp anarkister som krävde att åttatimmars arbetsdagar skulle införas. Mötet ägde rum i Haymarket Square och slutade väldigt olyckligt. En bomb kastades mot polisen som började skjuta mot demonstranterna. Detta är kallat Haymarketmassakern. Polisen grepp ett antal av de organiserade arbetarnas ledare och antingen sattes de i fängelse eller blev de avrättade.
Det framkom senare att det var poliser som hade kastat bomben. Till minne av ”Chicagomartyrerna” och för att samordna kampen om åttatimmarsarbetsdagar förkunnade Andra internationalen 1888 första maj som generalstrejkens dag.

"Första maj, arbetarrörelsens internationella högtidsdag", Michaela Olofsson, Furulunds webbtidning 2008-04-30
http://webnews.textalk.com/se/article.php?id=323942

De första 1 maj demonstrationerna samlade 150.000 människor på 22 platser i Sverige.

I engelska Wikipedia utreds frågan om vem som kastade bomben. En del anarkister har hävdat att det var en provokatör anställd av polisen eller Pinkertons detektivbyrå som slängde bomben, men detta motsägs av vittnesmål från flera aktivister som sagt att bombmannen var en av deras egna.
http://en.wikipedia.org/wiki/Haymarket_Riot#Who_threw_the_bomb.3F

"Blodiga oroligheter utbröt med dödsoffer både bland de strejkande och polisen. Sju strejkledare greps och dömdes till döden efter summariska rättegångar. Av dessa avrättades fyra, en tog sitt liv och två fick dödsdomarna omvandlade till 15 års straffarbete."

"Sundsvall, 1890", Jacob Wiberg, Populär Historia 3/2001
http://www.historiskamedia.se/o.o.i.s?id=43&vid=612

Åtta kända anarkister anklagades för bombningen, och att sju av dem var födda utomlands fick den lokala opinionen att svänga till demonstranternas nackdel. Sju dömdes till döden och efter överklagande återstod fem, varav fyra hängdes 11 november 1887, eftersom den femte tog sitt eget liv med hjälp av en insmugglad dynamitladdning. Men 1893 benådades de tre överlevande av guvernören i staten Illionis, som konstaterat att rättegången varit grovt orättvis. Såväl domaren som juryn var enligt guvernörens rapport jäviga, utvalda av åklagarsidan.
"Haymarket Riot", West's Encyclopedia of American Law
http://legal-dictionary.thefreedictionary.com/Haymarket+massacre


Haymarketmassakerns efterspel gav möjligheter för andra Internationalen att på visa betydelsen av en gränsöverskridande kamp. Åklagarna försöker skapa sprittring i den fackliga kampen, men maktens ränker avslöjas och krisen skapar en global sammanhållning kring ett rimligt krav på begränsade arbetstider. Samma konflikter dominerar dagens samhälle, men arbetena idag är snarare vid tangentborden på datorerna, än vid de löpande banden.

Kungen är död - leve kungen 1771

Bild: Detalj av UMF01928, Museum Gustavianum, fotomontage KWN

Idag för 228 år sedan dog Adolf Fredrik, vilket gjorde Gustav III till svensk kung. Gustaf Ljungberger som då var medaljör vid myntverket gjorde en skådepenning över händelsen. Den ena sidan framställer Riddarholmskyrkan, kungligheternas begravningsplats, där den döde kungen samlades hos sina "fäder". Se medaljen i Uppsala universitets myntkabinett.

När jag såg datumet på den vackra medaljen gick det upp ett ljus för mig. Jag var plötsligt säker på att det var 12 februari som placerats mitt emot 19 augusti på den runstav i Museum Gustavianums samlingar som hyllar Gustav III statskupp detta datum 1772 med en framställnning av Frihetshatten. Den intrikata symbolen vävs likt en rebus ihop med hjärtat som står över 12 februari på käppens andra sida. Jag har funderat över meningen med detta ända sedan jag upptäckte och dokumenterade saken när jag arbetade i museets föremålsarkiv 2007.

Nu börjar det stå klart för mig att staven borde vara designad och täljd av någon i kretsen kring myntverkets två stora mästargravörer Gustaf Ljungberger och hans efterträdare Carl Gustaf Fehrman. De var båda professorer vid Kungl. målare- och bildhuggareakademien, vilket innebär att kretsen kan omfatta deras elever och kollegor i denna miljö. Gustav III utformade akademiens stadgar 1773 med den franska konstakademien som förebild. Direktör för akademien var Carl Gustaf Pilo och även Sergel var invald ledamot.

Ljungberger är en nyckelfigur eftersom hans morbror Carl Reinhold Berch arbetade med en stor katalog över svenska skådepenningar med stöd av Daniel Fehrman. Verket publicerades 1773 och redovisar hatten som frihetens attribut på medaljer från såväl Gustav II Adolfs och Adolf Fredriks som Gustav IIIs tid.

Guatav II Adolf dog 16 november

Bild: 6 nov markerad med spira i kalendern på en mässingsdosa från 1700-talet detalj av B685 i Museum Gustavianums samlingar, foto kwn

6 november har passerat. I den medeltida helgdagskalendern firades Sankt Leonard igår. Men vid slutet av 1600-talet började man uppmärksamma GIIAs dödsdag den 6 november. Det började med att hans namn nämndes i vissa minnesramsor över helgdagarna.

Under 1700-talet blev det allmänt spritt att markera den 6 november med en spira som symboliserar GIIA. Spiran är ett attribut som bärs av den antika frihetsgudinnan LIBERTAS, som i propagandabilderna från kriget i Tyskland åtföljde kungen. I själva verket brukade man avbilda en frihetshatt på en stav intill GIIAs bröstbild. Runt staven står gudinnans namn skrivet på ett språkband. Bilderna på beskrevs av Berch i hans stora katalog Namnkunnige svenska herrars och fruers skådepenningar från 1773:

konungen, eller dess benrangel, sitter på Triumphvagn, dragen av tre vingade hästar. Han är klädd i en konungslig mantel; håller i högra handen svärdet, och på sina knaen en bok, hvaruti är skrifvit VERBUM DEI MANET IN AETERNUM; bredvid honom står til höger Religionen, och til vänster Tapperheten, som hjelpas åt at sätta en krans på hans hufvud, såsom dens hvilken ET VITA ET MORTE TRIUMPHAT. Den förra av dessa dygder har stjernor omkring sit hufvud, och på högra handen en bok, et litet altare med brinnande hjerta, et kors, och frihetens hat. Den senare är beväpnad, och håller en pelare. Under vagnshjulen (på hvilka står stämpelsnidaren Sebastian Datlers namn) ligger en månghövdad drake, och nedslagne vilddjur

Lagom till 150 års minnet av GIIAs död lät Gustav III i ett illustrerat verk påminna om en medalj med Libertas bärande en frihetshatt på en käpp över axeln som präglats till minne av hans statskupp, den 19 augusti 1772. På ett par vackert utsirade runstavar i form av promenadkäppar i Museum Gustavianums samlingar markeras samma datum med frihetshatten på en stav.

Men GIIA dog som sagt den 16 november enligt den gregorianska kalender som gällde i Tyskland när han dödades och som accepterats i vårt land idag. Men Sverige höll ända fram till mitten av 1700-talet fast vid den julianska kalendern som fastställdes av Julius Caesar 46 f Kr. Kalendern drog sig i förhållande till det astronomiska året och modifierades därför 1582 genom att dagarna mellan 4 och 15 oktober detta år togs bort och man bestämde att man i fortsättningen skulle avstå från tre av fyra skottdagar på jämna århundraden.

GIIA dör alltså nästan precis 50 år efter kalenderreformens genomförande den 16 november. Men den GIIA som vi firar dog 6 november. Vem levde de resterande tio dagarna? Var det en fiktiv person, eller den verkliga personen? De två personerna har delvis olika egenskaper. Han som dog 6 november var en frihetskämpe och nationell hjälte, medan han som dog 16 november var en brutal angripare och ett hot mot den civiliserade världen. Den 6 november vad är det för ett datum egentligen. Leonard har namnsdag. Nej , det var fel! Det är Gustav Adolfsdagen och Gustav Adolf är namnsdagsbarn. Låt oss strunta i de här petitesserna. Vem bryr sig i slutänden om fakta.

Frihetsmössan och bödelsyxan

I Assissi, nära Piazza Garibaldi, fotograferade jag denna dekorativa framställning i järnsmide. Dess innebörd känner jag inte till i detalj, men till höger syns frihetsmössan tronande på spetsen av en yxa som sticker upp ur ett spöknippe.

Spöknippet, som kallas fasces var en symbol för de högsta domarna i det romerska riket och för den dömande makten och rätten att utdela dödsstraff i hela det romerska riket. Herman Gyllenhaal skriver en hel del om hur detta spöknippe kom att bli en symbol för frihetskamp och medborgerliga rättigheter fram till våra dagar. Spöknippet med yxan och mössan fann jag också som symbol på italienska mynt från Napoleontiden.

Men jag tänker just nu mest på bödelsyxan, eftersom jag gick Gullstigen för ett par dagar sedan och där vilade jag mitt huvud på stupstocken som rekonstruerats på den gamla galgbacken. Det slog mig som jag stod där att jag har en gammal bila i mitt förråd. Den är varken höger eller vänsterslipad, så därför är den ingen typisk timmerbila. Kanske en gammal bödelsyxa, tänkte jag där jag stod ensam mitt i skogen. Frihetsmössan, spöknippet och bödelsyxan det är symbolen för ett stort antal nationella revolutioner ända sedan Wilhelm Tells tid.

Wilhelm Tell och frihetshatten - en emblematisk figur

Bild: ur Glareanus, Henricus, In divi Maximiliani imperatoris laudem et praeconium (basel 1514), Bl. D5verso: "Guilielmus Tel Heluetiorum Brutus, marginalanteckning från boksidan Online

Har den schweiziske frihetshjälten Wilhelm Tell någonsin funnits. Historien berättar att den österrikiske fogden Gessler i Uri lät sätta upp en stång med sin hatt högst upp och beordrade innevånarna i bygden att hälsa på hatten när de passerade. Tell reagerade mot detta uttryck för ett tyranniskt styre genom att vägra hälsa på hatten. Till straff dömdes han att skjuta ett äpple från sin sons huvud med sitt armborst. Då han lade en pil på strängen satte han även en andra pil i kogret på ryggen. - "Den är avsedd för dig", svarade Tell på Gesslers fråga.

Tells gest slutar med uppror och att stången störtas, men i Schillers drama med hjältens namn som titel säger Wilhelm att man ska spara stången med hatten som ett minnesmärke över rätten till frihet.

Hisorien om Wilhelm Tell och frihetshatten var hur som helst välkänd redan under renässansen och detta fick författaren Glareanus att utse Tell till en Schweizisk Brutus. Lucius Junius Brutus mördade den tyranniske kung Tarquinius och grundade den romerska republiken 509 f. v. t. Han lät innevånarna svära en ed att aldrig tillåta någon man att bli kung i Rom. Hans ättling Marcus Junius Brutus var en romersk republikan som när Julius Caesar ville införa envälde tog del en sammansvärjning och mördade sin vän kejsaren. Han gjorde det för sina ideals skull och lät prägla det stolta myntet med frihetsmössan, en romersk filthuva som kallades pileus, flankerad av två knivar. Brutus lät även prägla mynt med bilden av sin anfader som likt honom själv dödat tyrannen med kniv.

I emblematiken talar man om sampelet mellan en bild och en text som autopoiesis, skapande i sig själv. Det ligger en djup sanning i detta, eftersom kombinationen är avsedd att utlösa en tolkningsprocess som kan pågå i det oändliga. Metaforen fungerar på ett liknande sätt. Det finns en skillnad kvar vid varje tolkningsförsök och den genererar nya tolkningar i en skapande process utan ände. I detta sammanhang får satsen Guilielmus Tel Heluetiorum Brutus sin sanna innebörd. Oavsett den historiska existensen av de figurer som sätts samman i frasen, så är den produktiv genom att skapa oändliga möjligheter till jämförelser i en rad nya bilder i massor av olika medier.

Wilhelm Tell och frihetshatten

Bild: ur Glareanus, Henricus, In divi Maximiliani imperatoris laudem et praeconium (basel 1514), Bl. D5verso: "Guilielmus Tel Heluetiorum Brutus, marginalanteckning från boksidan Online

Jag fick en artikel om frihetshattens historia på e-posten: Freiheit und Staatsgewalt auf Münzen und Medallien av Hermann Gyllenhaal. Där redogör författaren för sambandet mellan Wilhelm Tell och frihetshatten på en stång. Redan 1512 gör Glareanus jämförelsen mellan Wilhelm Tell och Brutus som är nyckeln till den flora av tryck, mynt, och målningar som har referenser till Brutus eller till Tell. Det är under det holländska 80-års kriget som bilderna med frihetshatten och svärd och/eller lans sprider sig som en löpeld och när Gustav II Adolf kommer till Tyskland får han direkt frihetshatten och lejonet som symboler. Så kan vi få samarbete med bibliotek och museer i Europa borde vi kunna skapa en helt ny klarhet i bakgrundshistorien såväl till frihetshatten i allmänhet som till dess specifikt svenska historia.

Bild: Detalj av Uppsala Myntkabinett ID 201438

Harald Nilsson på Uppsala Myntkabinett sände bilden på Gustav II Adolf med frihetshatten på stav uppe till vänster, ID 201438 i Myntkabinettets webbkatalog. Den graverades av en av samtidens stora guldsmeder Sebastian Dattler. Lägg märke till det brinnande hjärtat och hattens form som påminner om dekorationen på runkalendern UMF01928. Motivet återfinns i flera variationer på tryckta planscher som skildrar Gustav II Adolfs krigståg.

Om frihetshatten

Bild: "Frihetshatt på promenadkäpp UMF01928 i Museum Gustavianums samlingar", bearbetat foto: kwn

Min goda spatserkäpp af vildapel, med guldknapp i skapnad av en frihetshatt, testamenterar jag till min vän och menniskornas vän Generalen Washington

(s. 113 Benjamin Franklins testamente citerat av J C A Bauer, i Nöjsamma anecdoter från det adertonde århundradet, 1805, i sv. övers. 1818)


Frihetshatten är en urgammal symbol som var enormt populär som symbol för frihet i samband med nationell frigörelsekamp från 1500-talet till 1900-talet. I Sverige är begreppet inte så känt. Trots att det finns belägg för ordet i böcker sedan minst 1818, så är det inte upptaget i SAOBs webbupplaga, som annars är mycket omfattande. Jag har sammanställt en webbpresentation av begreppet med bilder, historiska anekdoter, synomymer och källhänvisningar i mycket komprimerad form.

Det var Håkan Eriksson antikvarie i Museum Gustavianums föremålsarkiv som introducerade mig för frihetshatten och tillsammans tog vi de första stegen mot att tolka symbolen på två promenadkäppar i samlingarna. Hos Harald Nilsson på Myntkabinettet fick vi nya informationer. Två snarlika medaljer med frihetshatten hade präglats av Hattpartiet 1756 och Gustav III 1782. Jag fann också ett mynt från Gustaf II Adolfs tid som tycktes bära frihetshattens symbol. Den tolkningen bekräftas av ett stort antal 1600-tals tryck som jag tittat på i Kart- och bildsamlingarna på Uppsala universitetsbibliotek och Kungliga Biblioteket.

Jag arbetade en tid med runstavarna på Gustavianum med Christina Risberg och Håkan Eriksson som underbara handledare. Jag skulle göra samlingen tillgänglig i en digital katalog. Det är lättare sagt än gjort, eftersom runstavarna bär på så mycket information. Idag är det väldigt få människor som kan läsa och tolka informationen i olika varianter av de gamla runkalendrarna. Samtidigt skulle jag utforma och testa bra arbetsmodeller och former för liknande projekt i museivärlden. Jag hade hoppats att få arbeta med detta fram till pensionen om femton år. Det är verkligen ett långsiktigt projekt. Tyvärr har jag inte lyckats finansiera mitt arbete, vilket innebär att jag saknar både resurser och mandat att arbeta vidare med det stora materialet jag samlat på mig.

Mappen som heter runstavar på min dator innehåller 17 000 filer och även om bara en fjärdedel av dessa är unika bild, respektive textfiler eller tabeller, så blev det en hel del jag kom att samla på mig. Jag gjorde en digital katalog med ett femtiotal av runkalendrarna som publicerades på en webbsajt med inloggning, men så vitt jag vet går den inte längre att komma åt. Jag har valt att lägga ut en av sidorna ur katalogen på min egen webbplats. Sidan utgör en översiktlig presentation av begreppet frihetshatt i flera olika dimensioner.