
Tyvärr vara det bara önsketänkande och saga att jag som Museum
Gustavianums Lucia 2006 skulle ha burit en
luciakrona med
snoppar formade av Aftonbladets Sportbilaga.
Dokumentationen från händelsen visar tydligt att vanligt tidningspapper kommit till användning i denna
performance. Men jag önskar i efterhand att de varit lite mera rosa. Förbindelsen mellan
snoppen och kroppens insida som chockerande naken visades upp på
Gustavianum när Eva installerade
Hjärtat i anatomiska teatern i ett bidrag till forskningen kring organdonation blir klarare genom den rosa färgen. Köttet är rosa!
Den svenska granen visades i Uppsala 2006. Den hade snoppar av rosa aftonbladsbilaga och blev med rätta omskriven i Aftonbladets sportbilaga, ett unikt inslag. Sedan visades verket med de rosa snopparna på Svenska ambassaden i
Tokyo. I
Den Nue Konstkatedrulen finns en rosa fallosliknande form nära toppen. Den är också gjord av Sportbilagan. Vi pratade med en journalist från Aftonbladet och lät oss fotograferas med
Katedrulens inslag av Aftonbladet i bakgrunden. Vi hade roligt och mycket gemensamt, men jag skäms för att jag hittade på att
snopparna i
luciakronan var rosafärgade. Däremot kan jag fortfarande tänka mig att
lussa för sportredaktionen. Då lovar jag att
lussekronan skall vara
Aftonrosa till Lars Johan
Hiertas ära.
- Ett brev i anslutning till Eva Högbergs under 2006 utställda fallosobjekt sedan jag gjort ett par hemsidor om Evas verk
Den svenska granen och
Så skimrande var aldrig havet och blivit engagerad i dem.
Uppsala januari 2007
Kära Eva,
så synd att vår träff inte blev av. Inte desto mindre känns det som om
vårt gemensamma snoppprojekt har en nästan magisk energi att binda samman olika typer av kunskap i min forskning. Ända sedan jag blev Museum
Gustavianums Lucia, eller som jag nu skulle säga Staffansgumma med
snoppar av tidningspapper i
lussekronan, har jag arbetat med innebörden av dina
installationer.Det finns ett verkligt samband mellan de kalenderpussel som jag lagt med dagarna från Lucia till påsk och ditt verk Så skimrande...
Den sammanbindande tråden är
Paulus omvändelse som firas 25
jan (ja dagen för vår planerade träff).
Paulus var med när den förste martyren Stefan stenades till döds. Han drabbades härvid av mordlust och började organisera förföljelsen av de kristna, men mitt under denna kampanj mötte han Kristus och blev omvänd. Stefans dag placerades på juldagen i anslutning till Kristi födelsedag, eftersom martyrens dödsdag betraktas som den himmelska födelsedagen för kristenhetens första martyr. Den första människan föddes till det kristna himmelriket, nästan på Kristus jordiska födelsedag. Så förbinder man symboliskt
uppstigning med
nedstigning i den kristna kalendern. Förföljelsen av de kristna i anslutning till Stefans död kan på ett liknande sätt spegla
Herodes förföljelse av barnen i
Betlehem. Skördeundret som vi funnit vara kopplat till Lucia och Staffansvisorna markerar gränsen för en förföljelse på samma sätt som
Pauli omvändelse. Detta om kalenderns olika sammanhang.
Låt oss ni istället titta på
Paulus där hans resa börjar. Han är med och ser hur en människa stenas till döds och blir så upptänd av händelsen att han vill mörda alla kristna. Det här är en fullständig
invertering av en händelse i evangelierna, nämligen Kristus som ser sina landsmän i begrepp att stena en kvinna som de kallar
äktenskapsbryterska och hejdar dem med den berömda frasen - Må den som är utan skuld kasta första stenen. I själva verket har vi två situationer som till sin struktur liknar motivet i ditt verk. Vi har ett antal män som betraktar och kommenterar andra (eller någon annan, respektive något annat) som befinner sig i mörkret och utsatta för betraktarnas dömande blickar. Gubbarna är upptända, men vi vet inte hur de kommer att agera. Däremot kan vi se de bibliska berättelserna som möjliga versioner av vad som skulle kunna hända. Huvudpersonen betraktaren av konstverket i det ena fallet och den judiska mannen inför en
lynchmobb i det andra, har möjlighet att påverka utfallet. Tummen upp offret räddas
tll livet och
lyncharna går
avsnoppade hem till sitt igen. Tummen ner - offret blir martyr och den brinnande lusten tänder en eld som sprider förföljelsen till hela världen.
Säg nu att vi har för mycket
kukar i konsten. Uttrycket får en helt ny innebörd.
kalenderdatum
13
dec staffanupptågets avdrift vid 1260-tal koppling till
sköredeundret i
uppländska Staffansvisor och i
Vendelkyrkans optiska arrangemang
25
dec stefan den förste martyren
paulus förföljaren börjar sin resa
24
jan st
erik benvandringen - en
frej ritual
25
jan pauli omvändelse förföljarens resa slutar
ap 9:1-9
25 mars som årsskifte och påskdatum,
Lithberg 213.
Paulus mot månkalender Kol 2:16
ff--- 215
f. "Mot den bakgrund, som nu tecknats, är det knappast överraskande att ivriga strävanden gjorde sig gällande att förflytta det borgerliga nyåret från den
julianska kalenderns 1
jan. till påsken eller till den 25 mars." --- "I det
påvliga kansliet tillämpades den vid sidan av juldagen som årsskifte sedan mitten av 900-talet och fram till
Bonofacius VIII (+ 1303)"