Mina problem är

Mina problem är mina egna barn. Jag skapar mitt eget lidande och jag kan befria mig från det.

Bra ord att tänka på medan jag städar köket. Det blir så konkret att jag kan städa bort lämningarna av gårdagens aktiviteter när jag med sopborsten sveper samman smulor och spån. Eller när jag drar trasan över bordets yta som blir tom och glänsande. En bild av sinnet, när jag kan släppa egots alla intellektuella bekymmer.

Inspiration från min vän Sofia, Wikipedia om "mandala" och
artikeln "Dying is Better than This Flower", av Lama Thubten Yeshe

"The reality of our human life is that we have the capacity to solve our own problems. We should understand very strongly that “My problems are my baby; I have to solve them for myself.” By thinking in this way you develop deep self-confidence. How do we come to that understanding? It’s because all human beings have wisdom and intelligence. Don’t think that human nature is total ignorance. We all have wisdom, love and compassion."

Stöd RFHL

RFHL förvaltar  människors erfarenheter av att ta sig ur missbruk och  beroende. Det är en fristående organisation som stödjer enskilda som kämpar med abstinens, beroende och social stigmatisering. Vi vet att man kan bli oberoende. RFHL fyller en samhällsfunktion. RFHL bör ha samhällsstöd för sin verksamhet. Pressdebatten har blivit väldigt otydlig och kommer bort från grundfrågorna. Vi måste förtydliga vad det handlar om!

Det handlar inte om budget och upphandling.
Det handlar inte om legitimerade terapeuter.
Det handlar inte om evidensbaserad metod.
Det handlar inte om bensodiazepiner.
Allt detta är krångelprat och omvägar som mörklägger skrämmande fakta.

Läkare skriver ut alldeles för mycket mediciner till människor i kris.
Medicinerna har vanliga biverkningar som kan göra livet outhärdligt.
Många mediciner är beroendeframkallande med abstinenssymptom som kan vara plågsamma och skrämmande.
I vården saknas förståelse för att patienternas  liv blir förstörda genom medicinernas biverkningar och beroendeskapande effekter.
De som vill sluta med sin medicinering drabbas av  hot och repressalier.
Detta är en social katastrofsituation som berör 100-tusentals människor i Sverige.

Gulag i Sverige 2010 - sammanfattningen

Biverkningar av vanliga nervmediciner kan göra livet outhärdligt.
Mediciner kan skapa beroende med svår abstinens för den som försöker sluta.
Människor möter hot och repressalier från vårdapparaten när de vill sluta med medicinen på grund av biverkningar och beroendeproblem.
Många människor som har slutat med medicinering har levt hela sina liv friska och oberoende efter en tid av abstinens och social stigmatisering.
Patientorganisationer som RFHL och RSMH förvaltar dessa erfarenheter.
Politiker försöker idag strypa RFHLs läkemedelsverksamhet i Uppsala.

Ett liv med beroende av en medicin som gör livet outhärdligt är ett liv i tortyr.
När detta inte erkänns av omgivningen blir social isolering en ytterligare bestraffning.
Detta kallar jag för ett kemiskt Gulag.

Jag undrar om Anna Karin Klomp(kd) och Ismael Kamil(fp) vet vad de gör när de kämpar för att strypa finansieringen för RFHLs läkemedelsverksamhet.
Vet Kristdemokraterna och Folkpartiet att de är inblandade i att vidmakthålla ett kemiskt Gulag?
Vad skulle väljarna göra om detta avslöjades?

Klomp(kd) och Kamil(fp) försvarar kemiskt Gulag?

Anna Karin Klomp(kd) och Ismael Kamil(fp) har drivit en hätsk kampanj och lobbyverksamhet mot RFHLs läkemedelsprojekt under en längre tid.

Det verkar som om ingen uppmärksammat dem på att de sysslar med något som har skrämmande paralleller i politiska diktaturer när man berövar en fristående patientorganisation medlen som finansierar stödverksamheten för människor som försöker ta sig ur ett medicinberoende som gör livet outhärdligt. Skrämmande många människor har hamnat i ett situation i samhällets marginal där medicinernas biverkningar och beroendeframkallande effekter gör det dagliga livet till en tortyr. När människor runt omkring inte ser detta och förstår orsakerna bakom en människas lidande skapas en isolering som är värre än att leva bakom murar.

I Sverige skapar läkares missbruk av beroendeframkallande preparat för att medicinera bort sorg, rädsla och ilska i vanliga mänskliga krissituationer ett kemiskt Gulag som inte är värdigt ett demokratiskt och kristet land. Tyvärr handlar det om många människor som drabbas. Ett skrämmande exempel: Periodvis har 5% av barn mellan 5 och 20 år behandlats med antidepressiv medicin som kan medföra biverkningar och beroende som konserverar ett sjukdomsliknande tillstånd.

Jag är en av många i Sverige som på eget bevåg tagit steget att trappa ned medicineringen för att det gjort livet outhärdligt. Det var 1986 som jag trots varningar och hot från läkare och sjukvårdspersonal valde att ta risken att sluta med medicineringen för att se om jag inte egentligen skulle kunna leva ett värdigt liv. Jag är idag en av många friska ansvarstagande människor som återerövrat ett liv i oberoende med vanliga arbeten, med familjer, vänner och ett socialt liv, när väl vi tagit oss igenom den svåra tiden av abstinens och social stigmatisering.

Det är bland annat erfarenheter som dessa som patientorganisationerna förvaltar. Människor som blivit svikna och hotade av okunniga människor i vårdapparaten kan få tillgång till kunskap, förståelse och erfarenhet som gör det möjligt att se en ljusning i den kemiska mardrömmen av biverkningar och beroende. Våra erfarenheter vittnar om att det finns en väg tillbaka. Det är mycket märkligt att landstingspolitiker som Anna Karin Klomp och Ismael Kamil kan motivera sin kampanj mot RFHL. Det är som om Folkpartiet och Kristdemokraterna skulle sluta upp bakom en tortyr- och isoleringspolitik som liknar ett kemisk Gulag. I Sverige 2010.

Marguerite Porète en förförståelse

 Marguerite Porète brändes på bål 1 juni 1310 och genom ett märkligt sammanträffande fick jag reda på hennes existens några dagar efter att jag varit med om att fira det tvivelaktiga 700-årsjubileet för Vendels kyrka.

Det var på Friktioner 2010 som jag fångades av NNs performancekonstverk The Path där Mats Nyberg sågade till en korsformad figur av en stock på Celsiustorget och NN, Nito Vega tillsammans med Nanna Castillo släpade stocken under en timme upp till planen framför domkyrkan via Carolinabacken. Det var i själva verket mitt arbete att dokumentera verket, så jag använde alla mina resurser för att lägga märke till olika aspekter av verket.

Jag lade märke till Nannas ansikte som uttrycket hennes kamp med stocken och frågade henne efteråt om detta. Det hade blivit som en dialog med stockens ansikte som ett Kristusansikte. Under samtalet nämnde Nanna sitt stora intresse för martyren Marguerite Porète och jag kände igen tankarna som besläktade med en av mina favoriter bland  medeltida filosofer Mechthild av Magdeburg.  Så jag har letat upp några fragment och sammanfattningar som finns tillgängliga online. Och det är sant att Marguerite Porète's visioner klingar mot mina personliga erfarenheter på ett sätt som ger 700-årsjubilerandet en ny och godare mening. Vendels kyrka i all ära, men hon är troligen snarare 740 än 700 år i år.

Så här föreställer jag mig att man kan skissa en förförståelse för själens arbete som börjar i begäret och kan leda till en enhet med Gud.

• När jag älskar vänder jag min uppmärksamhet utåt mot den andra.
• Med älskandet följer begäret efter den andras uppmärksamhet.
• Med begäret följer svartsjukan på den andras uppmärksamhet när den vänds åt ett annat håll än mig.
• Med svartsjukan följer tillintetgörelsen av jaget
• Med tillintetgörelsen av jaget följer längtan efter Guds Nåd
• Längtan efter Guds Nåd vänder begärets riktning
• Begäret till Gud sätter kärleken till jaget ur spel
• När kärleken till jaget sätts ur spel blir svartsjukan en bild av en brist i mitt förhållande till Gud
• Bilden av Guds svartsjuka blir en riktningsvisare till ett riktigt förhållande till Gud.
• Riktningsvisaren pekar mot ett spel som driver själen mot enhet med Gud
• Själen kan på det sättet bli ett uttryck för Guds kärlek

OTHER WOMEN'S VOICES, Translations of women's writing
before 1700 - Marguerite Porete /Porette /Marguerite of Hainaut (d.1310)
Marguerite Porète: The Mirror of Simple Souls, The Exerpted Text: Chapters 119 - 122, publicerade (och översatta?) av Bonnie Duncan 1995
 How Women Like Sappho, Marguerite Porete, and Simone Weil Tell God, Anne Carson, Common Knowledge 8.1 (2002) 188-20

Friktioner 2010

Just nu är jag helt upptagen med FRIKTIONER en performancefestival som arrangeras av min vän SU-EN Susanna Åkerlund och Uppsala Konstmuseum i samverkan med Uppsala domkyrka. Susanna är en chef som vet att sysselsätta sina anställda dygnet runt. Jag skriver katalogtexter och en del bakgrundsmaterial.

Men det är underbart inspirerande att få arbeta med konst som möter och brottas med den kristna traditionens stora teman. Öppningsdagen omfattade en korsvandring från Celsiustorget till domkyrkoplan, som fullbordades i en performanceinstallation i kyrkan med gråterskor, Maria som mjölkgiverska och en Pieta. Det blev som en anatomisk undersökning i sorgens levande kött.

Intressant är att UNT.TV gjort ett fint inslag om händelsen i domkyrkan. Se!

Friktioner har en egen blogg i år som Konstmuseet sköter. Gå dit och titta närmare på programmet.