På bilden syns Lena kyrka och Lenabergs kalkbrott. Det vita är varpet av skrotsten som ser ut som ett vitt berg när man ser det från marken. Bilden är klipp från webben och bearbetad i GIMP.
Min dotter visade mig Flash Earth, som är en webbresurs där man kan se olika utgåvor av satellitbaserade världskartor. När jag lyckats erövra spakarna från henne sökte jag upp den 60de breddgraden, eftersom den visade sig ligga nära Lena i Vattholma där jag just håller på att undersöka vägar för pilgrimsvandringar.
Jag har länge närt tanken att Uppsala domkyrkas placering nära 60de breddgraden gjorde den särskilt attraktiv för att skapa arkitektur som kan poängtera vissa astronomiska sakförhållanden. Till exempel så tycks en del vackra samspel uppstå vid dagjämningarna, när sydsidans klerestoriefönster projiceras på nordväggen, så att de tycks vila på en stenlist om man ser arrangemanget från mittgången i kyrkan.
Ett astronomiskt faktum är att solens instrålningsvinkel på 60de breddgraden är 30 grader vid dagjämningarnas middagstid. Skuggan av en vertikalt placerad påle(gnomon) bildar tillsammans med pålen de vinkelräta sidorna i en halv liksidig triangel där solstrålen mellan pålens och skuggans spets bildar den tredje sidan. Eftersom Platon i sina metafysiska texter hänvisar till denna triangel som den allra vackraste geometriska figuren och den hade fått närmast magiska kvaliteter under katedralbyggandets epok, så är det naturligt att vänta sig att detta faktum skall kunna göras till föremål för arkitekturkonstruktioner. Uppsala präglas av sin närhet till 60de breddgraden om man använder den gamle romerske arkitekten Vitruvius' praxis att karaktärisera läget av en stad med en jämförelse mellan längden på en gnomon och dess skugga vid dagjämningarna.
Nu ligger dock den 60de breddgraden ett par mil norr om Uppsala, strax söder om Lena kyrka, sammanflödet av Fyrisåns viktigaste källflöden och Lenabergs kalkbrott. Där på åsen ovanför ån ligger ett par gravhögar som är synliga på en vårvinter bild från Yahoo.maps. Sommarbilden som visas på Microsoft Virtual Earth visar inte några sådana, eftersom tecknen uppstår vid oljämn avsmältning till följd av skuggan från högarna. Det är i alla fall min gissning tills vidare. Det här ska jag titta mera på. Då ska jag ta med kamera och cykel och dokumentera platsen från olika synvinklar på marken.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar