Bild: Detalj av UMF01928, Museum Gustavianum, fotomontage KWNIdag för 228 år sedan dog Adolf Fredrik, vilket gjorde Gustav III till svensk kung. Gustaf Ljungberger som då var medaljör vid myntverket gjorde en skådepenning över händelsen. Den ena sidan framställer Riddarholmskyrkan, kungligheternas begravningsplats, där den döde kungen samlades hos sina "fäder". Se medaljen i Uppsala universitets myntkabinett.
När jag såg datumet på den vackra medaljen gick det upp ett ljus för mig. Jag var plötsligt säker på att det var 12 februari som placerats mitt emot 19 augusti på den runstav i Museum Gustavianums samlingar som hyllar Gustav III statskupp detta datum 1772 med en framställnning av Frihetshatten. Den intrikata symbolen vävs likt en rebus ihop med hjärtat som står över 12 februari på käppens andra sida. Jag har funderat över meningen med detta ända sedan jag upptäckte och dokumenterade saken när jag arbetade i museets föremålsarkiv 2007.
Nu börjar det stå klart för mig att staven borde vara designad och täljd av någon i kretsen kring myntverkets två stora mästargravörer Gustaf Ljungberger och hans efterträdare Carl Gustaf Fehrman. De var båda professorer vid Kungl. målare- och bildhuggareakademien, vilket innebär att kretsen kan omfatta deras elever och kollegor i denna miljö. Gustav III utformade akademiens stadgar 1773 med den franska konstakademien som förebild. Direktör för akademien var Carl Gustaf Pilo och även Sergel var invald ledamot.
Ljungberger är en nyckelfigur eftersom hans morbror Carl Reinhold Berch arbetade med en stor katalog över svenska skådepenningar med stöd av Daniel Fehrman. Verket publicerades 1773 och redovisar hatten som frihetens attribut på medaljer från såväl Gustav II Adolfs och Adolf Fredriks som Gustav IIIs tid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar