Läsning Tredje Söndagen efter Trefaldighet, Årg 3

Förlorad och återfunnen

Jesaja 66:11-14 (läs mer i Bibeln.se: Jes 66 )

Då kan ni dia er mätta
och finna tröst i hennes famn,
suga och njuta
hennes tunga bröst.

Så säger Herren:
Jag leder lycka till henne som en flod,
folkens skatter som en forsande ström.
Hennes barn skall bli burna i famnen
och bli gungade på knäet.

Som en mor tröstar sitt barn,
så skall jag trösta er.
I Jerusalem skall ni finna tröst.

När ni ser det skall era hjärtan glädjas,
era kroppar få nytt liv som det friska gräset.
Herrens tjänare skall lära känna hans makt,
fienderna hans vrede.

Första Petrusbrevet 5:5-11 (läs mer i Bibeln.se: 1 Pet 5 )

Och ni yngre, underordna er dem som är äldst. Men för er alla gäller: klä er i ödmjukhet mot varandra, ty Gud står emot de högmodiga, men de ödmjuka visar han nåd. Böj er alltså ödmjukt under Guds starka hand, så att han upphöjer er när tiden är inne,och kasta alla era bekymmer på honom, ty han sörjer för er.

Vaksamhet
Var nyktra och vaksamma. Er fiende djävulen går omkring som ett rytande lejon och söker efter någon att sluka. Håll stånd mot honom, orubbliga i tron. Kom ihåg att ni får utstå detsamma som alla era bröder här i världen. Men om ni nu får lida en kort tid skall Gud, som skänker all nåd och har kallat er till sin eviga härlighet genom Kristus, upprätta er, stödja er och ge er fasthet. Hans är makten i evighet, amen.

Lukasevangeliet 15:11-32 (läs mer i Bibeln.se: Luk 15 )

Liknelsen om den förlorade sonen
Han sade: "En man hade två söner. Den yngste sade till fadern: "Far, ge mig den del av förmögenheten som skall bli min." Då skiftade fadern sin egendom mellan dem. Några dagar senare hade den yngste sonen sålt allt han ägde och gav sig i väg till ett främmande land, och där slösade han bort sin förmögenhet på ett liv i utsvävningar. När han hade gjort av med allt blev det svår hungersnöd i landet, och han började lida nöd. Han gick och tog tjänst hos en välbärgad man i det landet, och denne skickade ut honom på sina ägor för att vakta svin. Han hade gärna velat äta sig mätt på fröskidorna som svinen åt, men ingen lät honom få något. Då kom han till besinning och tänkte: "Hur många daglönare hos min far har inte mat i överflöd, och här svälter jag ihjäl. Jag ger mig av hem till min far och säger till honom: Far, jag har syndat mot himlen och mot dig. Jag är inte längre värd att kallas din son. Låt mig få gå som en av dina daglönare." Och han gav sig av hem till sin far. Redan på långt håll fick fadern syn på honom. Han fylldes av medlidande och sprang emot honom och omfamnade och kysste honom. Sonen sade: "Far, jag har syndat mot himlen och mot dig, jag är inte längre värd att kallas din son." Men fadern sade till sina tjänare: "Skynda er att ta fram min finaste dräkt och klä honom i den, och sätt en ring på hans hand och skor på hans fötter. Och hämta gödkalven och slakta den, så skall vi äta och hålla fest. Min son var död och lever igen, han var förlorad och är återfunnen." Och festen började. Men den äldste sonen var ute på fälten. När han på vägen hem närmade sig huset hörde han musik och dans. Han kallade på en av tjänarna och frågade vad som stod på. Tjänaren svarade: "Din bror har kommit hem, och din far har låtit slakta gödkalven därför att han har fått tillbaka honom välbehållen." Då blev han arg och ville inte gå in. Fadern kom ut och försökte tala honom till rätta, men han svarade: "Här har jag tjänat dig i alla dessa år och aldrig överträtt något av dina bud, och mig har du aldrig gett ens en killing att festa på med mina vänner. Men när han kommer hem, din son som har levt upp din egendom tillsammans med horor, då slaktar du gödkalven." Fadern sade till honom: "Mitt barn, du är alltid hos mig, och allt mitt är ditt. Men nu måste vi hålla fest och vara glada, för din bror var död och lever igen, han var förlorad och är återfunnen.""

Psaltaren 119:170-176 (läs mer i Bibeln.se: Ps 119 )

Låt min bön nå fram till dig,
rädda mig, som du har lovat.

Över mina läppar skall lovsång flöda,
ty du lär mig dina stadgar.

Min mun skall besjunga ditt ord,
ty alla dina bud är rättfärdiga.

Låt din hand bli mig till hjälp,
ty jag har valt dina befallningar.

Jag längtar efter din räddning, Herre,
din lag är min lust.

Låt mig leva för att prisa dig,
låt dina lagar vara min hjälp.

Jag har gått vilse som ett bortsprunget får.
Sök rätt på din tjänare,
ty jag har inte glömt dina bud.