anGie seah Performance for Asiatopia Festival 2008
Här får man en känsla för hennes teknik att använda rösten i samspel med det akustiska rummet. Jag tycker om ansättningen av klanger i verket genom vattenkannan och flaskorna. Rörelsen är dröjande, liksom i ett lyssnande och spelet mellan rummets volymer i ljus och skugga förflyttar mig till konstens gräns mot UTOPIA.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar