fredag 16 maj 2008

Läsning Helga Trefaldighets dag, Missionsdagen, Årg 3




Bild: Ur mosaikutsmyckning på norra bågfältet i koret av San Vitale i Ravenna, Abraham med änglarna och Isakoffret. från Wikipedia Commons, detalj: änglarna symboliserar treenigheten

Hur känner Abraham igen vandrarna som Herren? Situationen är full av paradoxer. När Abraham och Sara får veta att de ska få en son ler Sara, för hon är en gammal kvinna. -Skulle jag då bli upptänd av begär? tänker hon och Gud frågar: - Varför log Sara och tänkte: Skulle jag föda barn, jag som är så gammal? Men Sara blir rädd och svarar: - Jag log inte? - Du log visst, säger Herren då.

I bilden ser vi hur änglarnas ben slingrar sig kring stödspjälorna på bordet framför dem i fysiskt omöjliga kombinationer. Konstnären arbetar med visuella paradoxer på ett sätt som liknar bibelförfattarens sätt att kombinera perspektiv i samtalet mellan Gud och Sara.

Första Mosebok 18:1-8 (läs mer i Bibeln.se: 1 Mos 18 )

De tre männen gästar Abraham
Herren visade sig för Abraham i Mamres lund. Abraham satt i tältöppningen under den hetaste tiden på dagen.Han såg upp och fick se tre män stå där framför honom. Då reste han sig från sin plats i tältöppningen och skyndade emot dem och kastade sig till marken. "Herre", sade han, "visa mig den hedern att du inte går förbi din tjänare. Låt mig hämta lite vatten så att ni får tvätta av era fötter. Sedan kan ni lägga er och vila under ett träd, så tar jag fram lite mat som ni kan styrka er med innan ni fortsätter - nu när ni ändå har kommit vägen förbi." De svarade: "Ja, gör det!" Abraham skyndade sig in i tältet till Sara och sade: "Fort, tag tre mått av det bästa mjölet och baka bröd." Sedan sprang Abraham bort till boskapen, tog en fin spädkalv och gav den till en tjänare, som skyndade sig att anrätta den. Han tog tjockmjölk och sötmjölk och kalven som han låtit anrätta och satte fram åt dem. Själv stod han bredvid dem under trädet medan de åt.

Apostlagärningarna 4:5-12 (läs mer i Bibeln.se: Apg 4 )

Nästa dag samlades de högsta styresmännen samt de äldste och de skriftlärda i Jerusalem. Översteprästen Hannas var där liksom Kajafas, Jonatas och Alexandros och alla av översteprästerlig släkt. De lät föra fram apostlarna och frågade dem: "Genom vilken kraft eller i vems namn har ni gjort detta?" Då fylldes Petrus av helig ande och svarade dem: "Ni äldste och folkets ledare, när ni i dag ställer oss till svars för en välgärning mot en sjuk och vill höra hur han har blivit botad, då skall ni veta, ni alla och hela Israels folk, att det skedde genom nasarén Jesu Kristi namn. Tack vare honom som ni korsfäste och som Gud har uppväckt från de döda står den här mannen frisk framför er. Jesus är stenen som föraktades av er husbyggare men blev till en hörnsten. Hos ingen annan finns frälsningen, och ingenstans bland människor under himlen finns något annat namn som kan rädda oss."

Johannesevangeliet 11:18-27 (läs mer i Bibeln.se: Joh 11)

Betania låg inte långt från Jerusalem, ungefär en halvtimmes väg, och många judar hade kommit ut till Marta och Maria för att trösta dem i sorgen över brodern. När Marta hörde att Jesus var på väg gick hon och mötte honom. Men Maria satt kvar hemma. Marta sade till Jesus: "Herre, om du hade varit här hade min bror inte dött. Men jag vet ändå att Gud skall ge dig vad du än ber honom om." Jesus sade: "Din bror kommer att uppstå." Marta svarade: "Jag vet att han skall uppstå vid uppståndelsen på den sista dagen." Då sade Jesus till henne: "Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör, och den som lever och tror på mig skall aldrig någonsin dö. Tror du detta?" Hon svarade: "Ja, herre, jag tror att du är Messias, Guds son, han som skulle komma hit till världen."

Inga kommentarer: